I studien, gjord på 33 professorer, så förväxlar ibland professorerna kunskapskraven helt mellan grundskola och universitet. I en del fall uppgav också professorerna att de själva inte klarade av kunskapskraven från grundskolan. Blev du förvånad över resultaten du fick fram?
– Ja, det blev jag. Men när jag såg hur komplicerade kunskapskraven var för sjätte till nionde klass och för gymnasiet så började jag misstänka åt vilket håll det skulle luta.
Är kunskapskraven för låga inom akademin?
– Jag tror att problemet ligger i ungdomsskolan. Det är inte i den högre utbildningen som kraven är orimligt svåra.
Du har jobbat på Linnéuniversitetet sedan 1996 och arbetade innan dess som lärare i 14 år på gymnasiet. Det låter som om du har en bakgrund som gör att du vet vad du talar om.
– Ja, jo det tycker jag.
Vilken är bakgrunden till studien?
– Det är en förstudie som ska ingå i en ansökan till Vetenskapsrådet för att vi ska kunna forska om hur lärare realiserar kunskapskraven. Vi vill även prata med dem som ligger bakom kunskapskraven för att förstå hur de tänkte. Och tanken med själva förstudien är att i en perfekt värld så borde kunskapskraven bli svårare ju högre utbildningen är. Jag ville pröva om det verkligen är så.
När ger Vetenskapsrådet besked om er ansökan?
– Sent i höst.
