Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nya rektorslöner enligt gammal logik

De statliga rektorslönerna har höjts med i snitt 2,34 procent i den senaste revisionen. SULF är kritiskt till att regeringens lönesättning fortsatt speglar lärosätenas storlek snarare än rektorernas prestationer.

19 april, 2018
Kajsa Skarsgård

Karolinska institutets rektor fortsätter att toppa de statliga lärosätenas löneliga och får nu 137 300 kronor i månaden. Med 13 500–18 300 kronor lägre i lön följer rektorerna vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet. I botten ligger de konstnärliga högskolorna och de mindre lärosätena.
Ordningen har sett i princip likadan ut tidigare.
– Detta visar att lönesättningen utgår från lärosätets storlek och omsättning, inte den personliga insatsen, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping kritiskt.

Hon menar att det inte nödvändigtvis är lättare att leda ett mindre lärosäte.
– Visst har du som rektor vid ett större lärosäte ett stort ansvar, men du har också en helt annan tillgång till stöd i ledarskapet genom specialistfunktioner. Du har även mer resurser och lättare att rekrytera kompentent personal, säger hon.

53 000 kronor mellan högst och lägst
Löneskillnaden mellan Karolinska institutets rektor och rektorn vid Kungliga Musikhögskolan, vilken är den lägst betalda, är 53 000 kronor.  Rektorernas lönesättning är regeringsbeslut och inte föremål för facklig förhandling.

Medellönen för en kvinnlig rektor vid ett statligt lärosäte är nu 104 677 kronor och för en manlig rektor 103 633 kronor. Kvinnor och män fick i revisionen också i snitt lika mycket högre lön, 2,34 procent.

Sett till Sveriges samtliga lärosäten är det rektorerna vid icke-statliga Handelshögskolan och Chalmers som tjänar mest. På fjärde plats, efter Karolinska institutet, kommer rektorn vid Högskolan i Jönköping, också det en icke-statlig stiftelse.

Rättelse: Den här artikeln ersätter en tidigare publicerad artikel om rektorslöner som nu är borttagen på grund av att den innehöll fel. Alla nya löner, efter den senaste revisionen, var korrekt angivna, men tyvärr blev de uträknade löneökningarna fel på grund av att vi hade felaktiga uppgifter om när den föregående revisionen hade skett och därför utgick från fel tidigare lönenivåer.
Redaktionen beklagar felet.

Rektorernas löner efter revisionen 2017

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023