HD-dom om studieavgift ger konsekvenser för högskolesektorn

Tisdagens dom i Högsta domstolen, som innebär att en amerikansk student vid Mälardalens högskola får tillbaka en del av studieavgiften, kommer att få konsekvenser för sektorn.
– Vi måste formulera informationen till studenter så att det blir klart och tydligt vad som gäller, säger MDH:s förvaltningschef Ann Cederberg.
Mälardalens högskola, MDH, Västerås
Connie Askenbäck hoppade av utbildningen vid Mälardalens högskola, då hon ansåg att den inte höll måttet. Nu får hon tillbaka en del av studieavgiften. Foto: Jonas Bilberg

Connie Dickinson, numera Connie Askenbäck, började på en kandidatutbildning vid Mälardalens högskola. Hon blev besviken på utbildningen och när hon fick veta att den fått omdömet ”bristande kvalitet” av UKÄ hoppade hon av och krävde tillbaka den del av kursavgiften hon dittills betalat, 170 812 kronor. Högskolan hävdade att den inte skulle betala tillbaka avgiften. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Connie Askenbäck högskolan.

Den juridiska frågan har till största delen gällt frågorna om det funnits ett ömsesidigt förpliktande avtal och om det förelegat ansvarsgrundande brister i utbildningen.
Båda frågorna har nu Högsta domstolen besvarat jakande. Connie Askenbäck har rätt att få tillbaka två tredjedelar av studieavgiften, avrundat till 114 000 kronor plus rättegångskostnader. Motiveringen till det reducerade beloppet var att utbildningen inte var helt värdelös utan att Connie Askenbäck kunnat tillgodoräkna sig ett antal studiepoäng.

”Inte fråga om att klämma åt student”
Ann Cederberg, förvaltningschef vid Mälardalens högskola, beklagar att en enskild student drabbats av rättsprocessen.
– För oss har det inte varit fråga om att klämma åt en student utan att få svar på en fråga som politikerna lade i knät på oss och som skapat en juridisk oklarhet, säger hon.

Lärosätena påpekade inför förslaget att införa avgifter för utländska studenter att politikerna borde lösa frågan om vad som händer om en student inte är nöjd med utbildningen. Men den frågan blev inte löst, utan nu har den blivit avgjord i den här juridiska processen.
Högsta domstolen har klargjort att en betalande student får rättigheter som liknar dem som finns vid civilrättsliga avtal.

Frågan är vilka konsekvenserna av domen blir för högskolesektorn.
– Nu har ju Högsta domstolen kommit fram till att det handlar om ett civilrättsligt avtal och då måste vi genomföra konkreta åtgärder. Vi i sektorn måste se till att vi formulerar den information som går ut till studenterna och de överenskommelser vi gör så att det blir klart och tydligt vad som gäller. Det är en sak vi kommer att behöva göra tillsammans i sektorn, gärna inom ramen för SUHF, säger Ann Cederberg.

Kommer den här domen att få konsekvenser för svenska studenter?
– Jag förstår att frågan väcks. Men det är en annan typ av fråga. Då det inte är fråga om betalande studenter är det en annan typ av avtal mellan lärosäte och student. Och det avtalet är ju inte rättsligt prövat. Det är en annan juridisk fråga och man kan bara spekulera i vart den skulle ta vägen, säger Ann Cederberg.

”Domen förmedlar felaktig bild av utbildning”
Jacob Adamowicz, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS, kommenterar domen.
­– Det är viktigt att påpeka att all utbildning ska hålla hög kvalitet för alla studenter i Sverige. Däremot ser vi en trend i världen att utbildning mer och mer blir en tjänst som går att köpa och sälja och den här domen går i linje med den trenden.

Han är kritisk till det synsätt på studier som skymtar i domen.
– Utbildning ska vara ett sammanhang där man deltar och utvecklar den. En student är ju inte bara mottagare av utbildning utan även medskapare. Och den här domen är problematiskt för att den förmedlar en felaktig bild av vad utbildning faktiskt är.

Jacob Adamowicz påpekar också att en del av HD:s utslag baserar sig på det gamla kvalitetssäkringssystemet som snarare utvärderade kvaliteten på studenternas resultat än kvaliteten på själva utbildningen.

Har den här domen några konsekvenser för svenska studenter?
– Vår förhoppning är att domen inte ska påverka förhållandet mellan studenter och lärosäten. Vi har goda system för att garantera kvalitet i utbildningen och det här domstolsutslaget är inte en väg att gå, säger Jacob Adamowicz.

”Olycklig kundrelation”
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa vill inte kommentera detaljerna i det här målet men säger att det belyser en av baksidorna med systemet att studenter från tredje land måste betala för högre utbildning i Sverige.
– Generellt kan man se studier som någon form av gemensamt åtagande, lärosäte och studenter har båda skyldigheter, ansvar och rättigheter. Lärosätet ska tillhandhålla en högkvalitativ utbildning, men studenten har också ett ansvar att ta utbildningen på allvar och göra sitt bästa.

Men om studenten måste betala för studier blir relationen annorlunda.
– När man inför studieavgifter blir utbildning något man tar betalt för och studenter kan kräva att få varan levererad som vid vilket annat köp som helst. Då uppstår någon form av kundrelation mellan lärosäte och student vilket jag tycker är olyckligt, säger Karin Åmossa.


Kategorier: Artiklar, Juridik, Kvalitet, Student, SULF, Utbildning
Lärosäten: Mälardalens högskola