En central del i Jörgen Tholins tillträdesutredning som presenterades för ett år sedan var att den grundläggande behörigheten ska uttryckas i ett antal kompetenser som kan uppnås på flera sätt.
Den som har en examen från ett högskoleförberedande program på gymnasiet förutsätts ha de kompetenserna. Den som saknar gymnasiebetyg ska i stället kunna skriva ett nyinrättat nationellt behörighetsprov, vilket gäller exempelvis personer som kommer från länder där utbildning eller intyg på utbildning saknas.
Vad är grundtanken med den här propositionen?
– Vi tillsatte utredningen för att vi tyckte att antagningen till högre utbildning hade lappats och lagats under lång tid och blivit ett ganska ogenomträngligt regelverk. Vi vill få ett regelverk som är tydligt och förutsägbart för den blivande studenten och som syftar till att de som ska komma in på högskolan ska ha färdigheter som gör att de ska klara studierna, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Utredarens förslag om ett nationellt behörighetsgivande prov omfattar bland annat den grupp som tidigare gavs behörighet till högskolan av 25:4-regeln, som togs bort av regeringen Reinfeldt 2008. Regeln innebar att den som fyllt 25 år och hade fyra års arbetslivserfarenhet hade grundläggande behörighet till högskolan.
Karin Thorasdotter, ombudsman på SULF, menar att genom att fokusera på vilka kompetenser en sökande har och ett behörighetsgivande test undviker regeringen ett politiskt problem.
– Med det behörighetsgivande provet löser man både den omstridda frågan om arbetslivserfarenhet ska ge behörighet och hur sökande som kommit till Sverige som vuxna ska kunna styrka sin behörighet, säger hon.
En ifrågasatt detalj i propositionen är att regeringen öppnar för lämplighetstest för blivande lärare och förskollärare som ett särskilt behörighetskrav. När propositionen i förhand presenterades i DN genom en intervju med Helene Hellmark Knutsson var anslaget just lämplighetstest. Universitetsläraren frågar:
Hur motiverar du behovet av ett sådant test?
– Vi ser att krav på särskild behörighet ska vara motiverad med att man ska kunna klara utbildningen och/eller framtida yrke. Då kan ett antagningsprov vara en sådan särskild behörighet, inte minst för professionsprogrammen där man ska jobba i så kallade relationsyrken, säger Helene Hellmark Knutsson.
Det har pågått försök med lämplighetstest för lärarstudenter på Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping och den senare har valt att fortsätta med antagningsprovet, eftersom testet ska ha fallit väl ut.
Förslaget har fått kritik för att det avspeglar en bristande tilltro till att högskolorna kan utveckla människor. Hur ser du på det?
– Utbildningen ska ju ge de kunskaper och färdigheter som du behöver i din framtida yrkesutövning. Men det är inte det som prövas i ett sådant här särskilt antagningsprov utan det är frågor som rör motivation, ledarskap och hur du ser på ditt framtida yrkesval. Det är mer dina egna drivkrafter och förutsättningar för utbildningen och yrket man tittar på och inte på att du har alla kunskaper som krävs för att bli lärare, det ska utbildningen ge dig, säger Helene Hellmark Knutsson.
Karin Thorasdotter från SULF kommenterar att det här förslaget är ämnat att signalera handlingskraft i den infekterade skolfrågan.
– Det finns ett tryck på regeringen att visa handlingskraft i skolfrågor och då ligger det nära till hands att komma med förslag på den här typen av kontroll. Men vitsen med utbildning, till exempel lärarutbildning, är att den förändrar och utvecklar människor.
Propositionen följer i stort Tillträdesutredningen.
– Propositionens syfte är att lägga ett grundläggande ramverk för antagningen där man fastställer vissa principer och definitioner. Det rör allmän behörighet, särskild behörighet och urvalsgrunder. Om riksdagen godkänner förslaget, kommer regeringen senare att på förordningsnivå fatta beslut om detaljer, säger Helene Hellmark Knutsson.
En framträdande del i Jörgen Tholins utredning saknas dock i propositionen. Utredaren ville ta bort meritpoängen, alltså att elever får ytterligare gymnasiepoäng för att de läser vissa ämnen. Tholins linje var att tillträdessystemet inte skulle lösa skolpolitikens utmaningar.
Det förslaget finns inte med i propositionen, varför?
– Om vi exempelvis skulle ta bort meritpoängen från moderna språk, i dag när det är frivilligt att läsa ett andra främmande språk i grundskolan, så är regeringen och jag oroliga för att språken skulle bli ändå mer hotade än de är nu. Vi ser ju i dag att franska försvinner i vissa kommuner. Tills vi har något annat som stimulerar språken så skulle det vara farligt att ta bort meritpoäng för moderna språk, säger Helene Hellmark Knutsson.
Karin Thorasdotter menar att det även finns en politisk dimension i den frågan.
– Liberalerna har varit aktiva förespråkare för meritpoäng. Om det hade blivit ett förslag i propositionen att ta bort meritpoängen så kanske den hade stött på motstånd i riksdagen.
Propositionen siktar långsiktigt, förslagen ska genomföras först 2022. Det beror dels på principen att elever som börjar gymnasiet ska veta vad som gäller när de tar studenten. Dels kommer det att ta tid att arbeta fram ett nationellt behörighetsprov.
Kommer propositionen att gå igenom i riksdagen?
– Det är oerhört viktigt att den här reformen blir långsiktig och inte håller på att ändras hela tiden. I och med att vi väljer modellen med ett grundläggande ramverk för tillträdet är min förhoppning att vi ska kunna nå en bred och långsiktig enighet i riksdagen. Det som det finns olika uppfattningar om är sådant som regeringar kan fatta beslut om senare, säger Helene Hellmark Knutsson.
