Det kollegiala beslutsfattandet är en kärnfråga för SULF.
– Vi har haft kollegialitet på agendan i åtskilliga år. Exempelvis ledde jag en utredning som mynnade ut i att kongressen 2006 slog fast att kollegialiteten är central, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
Hon menar att det kollegiala beslutsfattandet hamnat på undantag sedan den dåvarande regeringen till följd av autonomiutredningen 2011 tog bort kravet på att universiteten skulle ha kollegiala organ.
– Före 2011 hade även högskolorna kollegialt beslutsfattande. Men 2011 blev det, i huvudsak vid de små lärosäten, en sorts kapplöpning om vem var snabbast att montera ned de kollegiala organen.
Mycket har skrivits om kollegialitet, exempelvis har SULF givit ut skriften Om kollegialitet av Henrik Björck.
– Men vi har känt ett behov av ett omtag med en kortare och enklare, mer slagkraftig sammanfattning av vad vi menar med kollegialitet och varför det är bra, säger Git Claesson Pipping.
Därför har det varit en förbundsdialog om kollegialitet och det har kommit in många synpunkter från lokalföreningar och sektioner. Med dem som utgångspunkt har förbundsstyrelsen föreslagit en kortversion, Kollegialitet 2.0, som nu går ut på motions- och propositionsdialog inför kongressen hösten 2018.
– I och med att det här dokumentet ska antas på kongressen och ge tydliga riktlinjer kommer de lokala företrädarna att få kött på benen vid omorganisationer, och för att själva driva frågan om omorganisationer.
