I Boeing 737-simulatorn sitter två studenter, en kille och en tjej, med läraren bakom. De simulerar en start och planet kränger kraftigt.
– Studenterna övar motorbortfall, vilket är extremt ovanligt i verkligheten, men något de måste träna på, viskar Michael Johansson innan vi smyger ut från simulatorn.
Michael Johansson är prefekt för Trafikflyghögskolan på Ljungbyhed och visar mig verksamhetens lokaler. Bredvid simulatorn ligger hangarerna, kallhangaren med ett antal flygplan som inte är i bruk och varmhangaren med skolflygplanen, sex enmotoriga Cirrus SR-20 med Lunds universitets logotyp på stjärtfenan.
Michael Johansson berättar att pilotstudenterna när de är klara har 70 timmar i luften och 170 timmar i simulator. Men innan de får flyga med passagerare skolar flygbolagen in dem ytterligare i mer avancerade ”full motion-simulatorer”.
Tydligt militärt arv
Som en del kanske känner till så var Ljungbyhed tidigare en exercisplats för infanteriet för att på 1920-talet bli förläggning för 5:e flygskolekåren, F5. Från 1926 bedrevs all svensk militär flygutbildning här.
Fortfarande är områdets militära arv tydligt. Flygfältet ligger intakt, på området finns Saabs underhållsverkstad för militära flygplan och en flygteknikerutbildning. Pilotstudenterna bor i barackliknande förläggningar och Trafikflyghögskolan undervisar i den militära flygskolans lokaler.
I en liten konferenslokal berättar Michael Johansson att han har varit med om hela omvandlingen från militär verksamhet till civil högskoleutbildning.
– Jag kom hit första gången 1982 under utbildningen till meteorolog. Vi fick då även flygutbildning så jag har gjort flygtjänst som navigatör, säger han.
När flygvapnet drog bort sin verksamhet 1998 tog Lunds universitet över och då blev Michael Johansson anställd.
Forskning ska återupptas
Under de 20 åren sedan universitetet blev huvudman har det varit en bristande kontinuitet.
– Vi hade en professor och forskningsverksamhet med ett antal doktorander från 2006 och ett antal år framåt men sedan professorn flyttade till Australien har inte den verksamheten byggts upp igen, säger Michael Johansson.
Dock ska man nu åter börja forska.
– Självklart ska vi ha en forskningsverksamhet. Vi håller på att etablera ett forskningsfält med flygsimulatorn som bas, säger Michael Johansson.
Fram till 2014 hade Lunds universitet genom regleringsbrev med tillhörande anslag ett uppdrag att anordna pilotutbildningar, men då beslutades att flyghögskolans utbildning hörde hemma på yrkeshögskolenivå. Det förde med sig ett antal nackdelar.
– Vi skulle ansöka om nya pengar vartannat år, men man insåg att med de stora investeringar vi har här skulle det vara absurt så vi fick ansöka om fyra år i taget.
Minskat söktryck
Dessutom tvingas Trafikflyghögskolan kräva att de blivande studenterna, innan de söker till utbildningen, gör en medicinsk och en flygpsykologisk undersökning till en kostnad av 17 000 kronor. Först efter att ha passerat de undersökningarna får de alltså ansöka till skolan.
– Vi har försökt få tillstånd att vända på proceduren så att studenterna kan söka och bli antagna under förutsättning att de sedan blir godkända i testerna. Men Myndigheten för yrkeshögskolan anser sig rent juridiskt inte kunna tillåta det. Men vi fortsätter att argumentera.
Följden har blivit att söktrycket minskat. Tidigare var det 450 behöriga sökande till tolv platser, nu är det 160 behöriga sökande till 20 platser. I snitt är bara 13 procent av studenterna kvinnor.
En annan effekt är att det är svårt att få institutionens budget i balans.
– Men vi har också uppdragsutbildningar för försvarsmakten och vill även utveckla samarbetet med utbildningarna till flygledare och meteorolog som finns vid Lunds universitet.
Drönare förbättrar budgetläget
Och sedan i september har Trafikflyghögskolan startat en utbildning för drönaroperatörer vilket både förbättrar budgetläget och öppnar för helt nya möjligheter.
Utbildningen till drönaroperatör drivs i samarbete med Folkuniversitetet som en YH-utbildning. Den vanliga pilotutbildningen är på 2,5 år, 100 veckor och 500 yrkeshögskolepoäng, drönarförarutbildningen är exakt hälften så lång.
– Drönarutbildningen har 35 platser per år, men vi startade så hastigt i höstas att vi bara fick med 25 studenter i den första årskullen.
Folkuniversitetet står för juridik och entreprenörskap medan Trafikflyghögskolan står för flygkompetensen.
Högskolan har tre ben
Som den vane föreläsare Michael Johansson är går han fram till en whiteboard och skissar upp de tre ben som visionen är att Trafikflyghögskolan ska vila på för att få en kritisk massa. Det är HKP (helikopter), FW (Fixed Wing), det vill säga vanlig flygning, och UAS (Unmanned Aerial System), alltså drönare. Bakom alla tre benen ritar han en forskningsverksamhet.
När det gäller helikopter söker Trafikflyghögskolan samarbete med en utomstående partner.
– Vi har i princip alla tillstånd som krävs för att utveckla verksamheten. Potentiellt kan vi få tillstånd att för forskningsändamål testa självkörande flygplan.
Flygandet liten del för drönaroperatör
Det märks tydligt att Michael Johansson har stora förhoppningar på drönarverksamheten. Trafikflyghögskolan samarbetar redan med universitetet i Tromsö som har en kandidatutbildning i att operera drönare.
Han påpekar att drönare redan används i stor utsträckning. Exempelvis finns scener filmade från drönare i nästan varje ny svensk film eller tv-serie.
– Flygning med drönare är reglerad av Transportstyrelsen men jag tror att det är få som följer bestämmelserna. Men det blir större krav på utbildning när det 2020 kommer ett EU-reglemente.
Michael Johansson anser att själva flygandet kommer att vara en liten del av kompetensen hos framtidens drönaroperatörer.
– Redan nu har drönarna autonoma system som gör att de enkelt går att programmera att följa en bestämd bana. I stället blir exempelvis kunskaper i automatisk bildhantering väsentliga.
I den fortsatta verksamheten ser Michael Johansson en styrka i att Trafikflyghögskolan har Lunds tekniska högskola bakom ryggen.
– Jag tycker det är skönt att ha tillgång till all kompetens på Lunds universitet, och vice versa.
Michael Johansson poängterar att Lunds universitet och Lunds tekniska högskola har en stor tillgång i Trafikflyghögskolan.
– Ljungbyhed är en bra bas för universitetets forskning, säger han.
Normalt får drönare bara flyga upp till 400 fot, för att inte riskera att krocka med vanligt flyg.
– Men eftersom vi är en flygplats med kontrollerat luftrum kan vi sannolikt få tillstånd att flyga upp till 6 000 fots höjd, i ett område ända ut över Skälderviken fyra mil bort. Det innebär att forskarna på LTH och andra lärosäten får unika möjligheter att utveckla tekniker för obemannade flygande farkoster.
Michael Johansson räknar upp tänkbara samarbeten med olika forskningsinriktningar vid LTU.
– Jag tycker det är riktigt spännande med all forskning som går att applicera på drönarteknik, som robotik, avancerad bildbehandling, positionering och forskning kring sensorer, så att exempelvis flera drönare kan agera synkront.
Spaning och räddningsinsatser
Trafikflyghögskolan har samarbete med godset Wrams Gunnarstorp där drönare övervakar både skog och grödor.
– Då kan exempelvis godsägaren se på bilderna var det växer dåligt så att det är dags att bättra på dräneringen.
I en nära framtid kommer troligen drönare att spela en stor roll för efterspaning och räddningsinsatser.
– Vi vill bygga upp en kompetens i samarbete med polis, räddningstjänst och andra aktörer. Jag tror till exempel att om fem år finns det en drönare i varje polisbil.
Drönare utrustade med kameror genererar vid varje flygning en mängd data som kan användas för andra ändamål, som att upptäcka okända arkeologiska lämningar.
– Jag ser framför mig att vi kan bygga upp en nationell öppen databas, med data som kan användas för ändamål som vi inte kommit på ännu. Bara fantasin sätter gränser, säger Michael Johansson.
Dessutom tror han att dagens drönare bara är början på en snabb utveckling. Hans framtidsvision är att allt flyg kommer att vara drönare, det vill säga att allt flyg kommer att opereras från marken.
– Jag hoppas och tror att den explosiva utvecklingen på drönarsidan kommer att ge Trafikflyghögskolan ett genombrott och göra Ljungbyhed till ett flygmecka igen.
Vad gör du här?
Stefan Nyström, Chief Theoretical Knowledge Instructor.
– På skolan är jag ansvarig för all teoriundervisning, också för drönarutbildningen, och så är jag teorilärare och flyglärare. Dessutom är jag en länk mellan Trafikflyghögskolan och forskare som potentiellt vill bedriva forskning här. Vi håller på att utveckla oss till att bli ett nav inom forskning om flyg i Sverige och i framtiden också i Europa.
Hur skaffar man sig din kompetens?
– Jag har en bakgrund som flyglärare, och har också arbetat som trafikpilot på ett danskt bolag. Att ha arbetat som pilot ger mycket bra erfarenhet som jag kan föra vidare till våra studerande. Och så har jag ett stort intresse för teoriundervisning, hur den bedrivs och hur man kan utveckla den.
Hur länge har du hållit på med det här?
– Jag har varit flyglärare i tio, jobbat på skolan i fem år och varit teoriansvarig i två år.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det absolut bästa är att det är sådan omväxling, jag har så många olika typar av arbetsuppgifter att det aldrig blir tråkigt att gå till jobbet.
