Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hon är forskaren som gör Dödahavsrullarna levande

Under tio år har Kamilla Skarström Hinojosa, lektor vid Göteborgs universitet, arbetat med översättningen av Dödahavsrullarna till svenska. Totalt tog översättningsarbetet 15 år fram till att boken kom ut 2017.

20 mars, 2018
Per-Olof Eliasson
Dödahavsrullarna ger ett sidoljus på kristendomens första tid. Kamilla Skarström Hinojosa menar att gruppen bakom Dödahavsrullarna på många sätt liknar den unga kristna kyrkan, i sitt tänkande och i sina föreställningar om tidens slut och om Messias som ska komma.

Kamilla Skarström Hinojosa har också baserat sin doktorsavhandling på en av skrifterna i Dödahavs­rullarna.
– Jag har skrivit om en av de centralare skrifterna när det gäller gruppens tänkande, teologi, liv och organisation. Den heter Gemenskapsregeln (1QS). Mitt tillvägagångssätt var att gå in i skriftens värld med hjälp av noggranna språkstudier och på så sätt ”frammana” dess sociala och kulturella kontext.

Hon tycker det roliga med Döda­havs­rullarna är att de ger helt ny kunskap.
– De är från en tid när vi har liten tillgång till skrifter som är utombibliska, i och med att Jerusalem raserades totalt av romarna år 70 efter vår tideräknings början och då förstördes nog också de litterära resurser man hade. Det gör att vår kunskap om tiden när kristendomen växer fram är begränsad. Men helt plötsligt fick man i och med fyndet av Dödahavsrullarna ett helt bibliotek med skrifter.

Kamilla Skarström Hinojosa var tidigt inställd på att bli forskare.
– Jag visste redan när jag läste på universitetet att jag ville forska men det fanns inget stort utbud av tjänster. Utan jag fick söka ett antal år innan jag kom in på forskarutbildningen.

Hon gjorde sin grundutbildning vid Göteborgs universitet, disputerade vid Umeå universitet 2016 och är nu tillbaka i Göteborg, som universitetslektor i religion.
– Jag har påbörjat ett annat projekt, om den så kallade krigs­rullen i Qumran. Det märkliga är att den beskriver ett krig som ska utföras, men gruppen som skrivit den anses ha varit pacifister och skulle inte befatta sig med vapen.

Att skriften stör den vedertagna uppfattningen passar Kamilla Skarström Hinojosa bra.
– Jag tycker det är spännande att problematisera historiska rekonstruktioner, de är nödvändiga men de fun­gerar aldrig fullt ut. De skaver alltid.

Per-Olof Eliasson

Dödahavs­rullarna hittades i grottor i Qumran nära staden Jeriko 1947–1955, men inte förrän på 1990-talet fick forskare fullständig tillgång till materialet. Skrifterna tillhörde en judisk sekt och producerades från 200-talet före vår tideräkning fram till cirka år 70 efter vår tideräkning.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv