Det vid det här laget välbekanta ärendet där Stockholms konstnärliga högskola, SKH, struntat i Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH:s, utslag vid anställningen av en professor har aktualiserat en rad frågor.
Den sökande som överklagat anställningsbeslutet frågar i en anmälan till JO:
– ”Vilka sanktioner förfogar staten över för att myndigheter ska tvingas följa lag och beslut?”
– ”Bryter inte den statliga myndigheten SKH mot grundlagen, genom att som här försöka skriva ”förtida” anställningsavtal i syfte att kringgå överklaganderätten?”
Som Universitetsläraren rapporterat hänvisar SKH som motivering för att inte följa ÖNH:s beslut till Arbetsdomstolens dom 2016 nr 74.
Den domen har fått Arbetsgivarverket att vända sig till regeringen.
– AD-domen gör att myndigheterna hamnar i limbo mellan det civilrättsliga – de har anställningsavtal med en person – och det förvaltningsrättsliga – att man har fattat ett beslut som en överklagandenämnd upphäver. Enligt AD så gör inte det sistnämnda beslutet att det civilrättsliga anställningsavtalet upphör, säger Karl Pfeifer, chefsjurist vid Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket har gjort regeringen uppmärksam på att det här är ett förhållande som inte är tillfredsställande.
– Det är en fråga för lagstiftaren att myndigheterna har ett klart och tydligt regelverk att förhålla sig till. Och att regelverket är konsistent utifrån olika rättsområden. Rättsutvecklingen sätter myndigheterna i ett väldigt svårt läge och lagstiftaren måste ta sitt ansvar att hjälpa myndigheterna ur det här, säger Karl Pfeifer.
Två olika beslut
Men juridiska experter säger att regelverket egentligen inte är ett problem.
Torbjörn Ingvarsson, professor i juridik vid Uppsala universitet, menar att det redan i anställningsprocessen finns en logisk tudelning i det privaträttsliga och det offentligrättsliga.
I allmänhet finns ett sakkunnigförfarande, det finns en rekryteringsgrupp eller lärarförslagsnämnd som fattar beslut om vem den prioriterar och som bör få anställningen. Sedan brukar det vara en prefekt eller liknande som sluter det egentliga anställningsavtalet.
– Det finns alltså två olika beslut. Beslutet av rekryteringsgruppen är förvaltningsrättsligt och innebär att man rekommenderar prefekten att genomföra anställningen. Prefektens beslut är det faktiska anställningsavtalet som är en civilrättslig åtgärd.
Det första beslutet innebär inte att personen är anställd, utan det krävs att det andra beslutet är taget för att personen ska bli anställd.
Torbjörn Ingvarsson menar att det inte är någon tvekan om att Stockholms konstnärliga högskola agerat felaktigt.
– Det verkar som om man inte velat ha den andra sökanden utan medvetet slutit ett avtal med en person som man hellre vill ha, av andra skäl än att den är mest meriterad. Att då säga att det är systemet det är fel på är konstigt.
Kvalitetsfråga för sektorn
Han ser mycket allvarligt på högskolans agerande.
– Jag vill betona att det här ytterst är en kvalitetsfråga för hela sektorn. Det är viktigt att tillsättningarna går till på rätt sätt för att upprätthålla den meritokrati som högre utbildning ska bygga på. Det är därför det här fallet är viktigt. Man kan tycka att ett enskilt fall inte spelar så stor roll, men blir det för många enskilda fall kommer det att spela roll för kvaliteten som helhet. Därför är det här principiellt viktigt för att upprätthålla ett så meritokratiskt system som möjligt, säger Torbjörn Ingvarsson.
Han menar att regelverket på det här området egentligen inte är krångligt eller problematiskt.
– Om man följer det och gör rätt, som de allra flesta gör, då är det inga problem. Men vill ett lärosäte obstruera eller agera mot de intentioner som systemet är uppbyggt för så finns det egentligen inget sätt att komma åt det annat än med skamfaktorn.
Torbjörn Ingvarsson påpekar att ÖNH har alldeles rätt i att den ingenting kan göra åt den situation som har uppkommit vid SKH.
– Vad jag allra helst skulle vilja se är att ansvarig minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) inför regler i lagen om offentlig anställning som innebär att man inte kan ha en bindande anställning förrän överklagandetiden har gått ut och det förvaltningsrättsliga beslutet om anställning inte längre kan ändras genom överklagande.
Dags att se över regelverk
Kristina Ahlström, advokat och expert på statliga anställningar, invänder också mot dem som hävdar att rättsläget är oklart.
– Rättsläget är inte osäkert men reglerna för överklagande är inte anpassade till nutiden. Kanske är det dags att se över regelverket, säger hon.
Bakgrunden är att fram till 1994 reglerades anställningar i staten i detalj av regeringen. I juli 1994 tog lagstiftaren bort en del förvaltningsrättsliga regler; de statliga anställningarna blev mer lika den privata sektorn.
– Men man behöll rätten att överklaga och den förblev i grunden oförändrad trots att förutsättningarna blev annorlunda, Kristina Ahlström.
Hon är bestämd med att om högskolan i det aktuella fallet inte kan verkställa överklagandenämndens beslut beror det på att högskolan har agerat fel.
– Man kan inte som SKH binda sig fullt ut i ett anställningsavtal med en person innan överklagandetiden gått ut och hänvisa till AD:s dom. Det enda AD-domen säger är att det inte går att avsluta en tillsvidareanställning med anledning av att anställningsbeslutet blivit undanröjt.
Kristina Ahlström påpekar vidare att det inte finns något i domen som säger att arbetsgivaren ska skriva ett anställningsavtal innan anställningsbeslutet fått laga kraft.
– Eftersom ÖNH har sista ordet när det gäller en anställning vid ett lärosäte ska tvärtom lärosätet agera så att ÖNH:s beslut kan verkställas, vilket SKH inte verkar ha gjort i det här fallet.
Kristina Ahlström menar att det egentligen är enkelt för ett lärosäte att göra rätt; det är bara att avvakta tills deras anställningsbeslut vinner laga kraft och samtidigt göra klart för personen att något avtal om anställning inte blir fullt ut bindande förrän då.
– Vill man inte ha en vakans utan önskar att personen ska börja arbeta så fort som möjligt kan personen börja arbeta men då som vikarie i väntan på att beslutet vinner laga kraft, med tydlighet gentemot personen att om överklagandenämnden undanröjer anställningen upphör beslutet om anställning och personen får sluta på högskolan.
