Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tusen betydelsefulla kvinnor lyfts fram i nytt lexikon

I dag lanserar Göteborgs universitet den nya databasen Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Här uppmärksammas kvinnor som gjort betydande insatser för det svenska samhället från medeltiden fram till i dag.
– Bakom varje biografi ligger ett stort redaktionellt arbete, säger initiativtagaren, litteraturprofessor Lisbeth Larsson.

8 mars, 2018
Per-Olof Eliasson
Lisbeth Larsson
Lisbeth Larsson, professor i litteratur vid Göteborgs universitet.

Efter två års arbete läggs Svenskt kvinnobiografiskt lexikon upp nätet i dag, 8 mars klockan 15. Samtidigt presenteras lexikonet på Universitetsbiblioteket i Göteborg. Initiativtagare till databasen är Lisbeth Larsson, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet.
– Vi började söka pengar för ett kvinnobiografiskt lexikon redan 2010, Inger Eriksson, chef för Kvinnsam, och jag. Inger Eriksson är tyvärr avliden nu, säger Lisbeth Larsson.

Då sökte de bidrag för att genomföra ett bokprojekt, men utan framgång.
– Det var först när det blev aktuellt med digital forskningsinfrastruktur som vi fick pengar. Då fick vi gehör för att det behövdes en databas med information om kvinnor att använda när man forskar.

”Varför finns det inga kvinnor?”
Men rötterna till projektet ligger betydligt längre tillbaka i tiden.
– När jag var doktorand på 1970-talet sa vi ”varför finns det inga kvinnor?”. Det är en stående fråga som har följt med sedan dess. Vi började med att skriva Nordisk kvinnolitteraturhistoria 1993–2000. Då hittade vi mängder av kvinnor och kunde bidra till en förändrad historieskrivning.

Arbetet med det nu aktuella projektet har pågått sedan 2015.
– Vi har varit en grupp på sju stycken som jobbat i två år med projektet. Närmare 400 personer har medverkat med att skriva biografier och vi försöker leta upp de som har specialkunskap om de kvinnor som ska ingå i databasen.

Sökt mer pengar
Nu omfattar databasen 1 000 kvinnor.
– Det var det vi sökte anslag för från Riksbankens jubileumsfond. Men nu har vi sökt pengar för att lägga in ytterligare 1 000 kvinnor. Totalt har vi ett material med 2 500 kvinnor.

För att en kvinna ska platsa i databasen handlar det om att hon ska ha gjort något, haft en verksamhet, som gjort avtryck i samhället. Det räcker inte med att vara känd, eller vara gift med en kändis.
– Bakom varje biografi ligger ett stort redaktionellt arbete där vi dubbelkollat alla uppgifter. Vi vill vara i paritet med Svenskt biografiskt lexikon.

Internationellt har det sedan 1980-talet funnits olika projekt med kvinnobiografiska lexika.
– Absolut bäst är det nederländska som kom för tre år sedan. Men det är ett bokprojekt och det som ligger på nätet är en digitaliserad bok. Jag tycker att det vi åstadkommit är ett strå vassare, säger Lisbeth Larsson.

Flera användningsområden
Hon påpekar att en databas är mycket mer användbar än en bok.
– En databas rymmer ju så mycket i och med att man kan koppla den både internt och studera samband inom basen, men också att man kan gå ut och koppla den till annan digitaliserad information.

Databasen för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon består av två delar för varje kvinna som ingår. En del är en biografisk berättelse med fokus på verksamhet. En del har taggad information om bostadsort, utbildning, organisationstillhörighet, arbetsplatser, och så vidare, så att man ska kunna använda databasen för mer avancerade sökningar. SKBL ska också finnas på engelska, man alla översättningar är inte klara ännu.
– Svenskt kvinnobiografiskt lexikon ligger som en nod i ett stort digitaliserat nät. Så det har blivit en jättespännande databas.

Lyfter fram Karin Kock
En kvinna i lexikonet som Lisbeth Larsson vill lyfta fram är Karin Kock, som bland annat var statsvetare, professor, minister i Tage Erlanders regeringar 1947–1949 och överdirektör för Statistiska centralbyrån, SCB, 1950–1957.
– Hon har gjort fantastiskt många bra grejer, kom från ingenstans och jobbade sig upp. När hon kom till SCB ändrade hon på statistiken och könade den. Det var en avgörande grej, säger Lisbeth Larsson.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon läggs upp på nätet klockan 15 den 8 mars 2018. Samtidigt presenteras databasen i Universitetsbibliotekets lokaler i Göteborg.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023