Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Inte meningslöst att överklaga anställningsbeslut”

När en anställning överklagas finns det två personer vars rättigheter måste tillvaratas, den som överklagar, och den som fått anställningen.
Det menar SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

1 mars, 2018
Per-Olof Eliasson

Det uppmärksammade ärendet där Stockholms konstnärliga högskola, SKH, inte följt Överklagandenämnden för högskolans, ÖNH, utslag har debatterats, inte minst i sociala medier.
– SULF vill belysa att det finns två sidor i det här. Hittills är det främst perspektivet från den som klagar som har kommit fram. Men det finns också perspektivet från den som först fått anställningen och inte har någon skuld till att det blir som det blir. Det är ju högskolan som har gjort fel om ÖNH undanröjer ett anställningsbeslut, säger Robert Andersson.

Argumentationen om SKH-ärendet rör sig kring hur Arbetsdomstolens utslag i ett annat mål ska praktiseras. Den dom som bland andra Stockholms konstnärliga högskola hänvisar till är Arbetsdomstolens dom nr 74/16. Där förklarar AD att även om en överklagandenämnd undanröjer ett statligt anställningsbeslut kan inte arbetsgivaren säga upp den som anställts.
– AD har i den omtalade domen klargjort vad som gäller. Det är egentligen ganska uppenbart att man inte kan säga upp någon på grund av att en överklagandenämnd underkänt anställningsprocessen. Då skulle personen riskera att stå där utan något jobb alls, säger Robert Andersson.

ÖNH kan agera på två sätt
Han påpekar att om till exempel den som får anställningen har en annan statlig anställning så upphör som huvudregel den anställningen automatiskt när personen får en ny statlig anställning.
Robert Andersson vänder sig också mot att bland annat UKÄ ifrågasatt om det är meningsfullt att överklaga ett anställningsbeslut. Han påpekar att om ÖNH kommer fram till att en anställningsprocess inte har gått rätt till kan den agera på två sätt.

Det första är att undanröja beslutet av formella skäl.
– Då har högskolan att ta om processen, antingen genom att gå ut med en ny annons eller att göra en förnyad prövning av dem som sökte förra gången. Då kan man antingen komma fram till att den personen som anställdes var den bästa sökande eller att någon annan är bäst. Och då får man väl anställa den personen också!

Det andra sättet är att ÖNH säger att den som överklagat ska få anställningen.
– Och även i det fallet så får högskolan anställa två personer, vilket också Arbetsgivarverket konstaterat. Så man kan inte säga att det är meningslöst att överklaga.

Kan inte friskriva sig
Robert Andersson menar att det finns en annan förvirring, som skymtat i sociala medier, om att lärosäten skulle kunna undvika problem som kan uppkomma vid en överklagan genom att inte skriva anställningsavtal.
– Men ett anställningsavtal förutsätter inte att man har ett papper som båda parter skriver på utan det kan till exempel vara ett muntligt avtal, ofta i kombination med att ett anställningsbevis skickas ut efter att man fattat beslut. Finns det ett beslut om anställning och någon form av överenskommelse om lön, när man ska börja och så vidare, har det ingåtts ett anställningsavtal.

Inte heller finns det möjlighet för arbetsgivaren att friskriva sig genom att i anställningsavtalet ha en klausul om att avtalet bara gäller under förutsättning att anställningsbeslutet inte undanröjs av ÖNH.
– Så kan man inte göra enligt lagen om anställningsskydd; en myndighet kan inte skriva ett anställningsavtal som strider mot lagen.

Problemet i det här fallet är väl att SKH inte har följt ÖNH:s utslag?
– Vi tycker att högskolan borde ha följt ÖNH:s beslut och tagit om anställningsprocessen. Men samtidigt gör man rätt på den punkten att den låter den som anställts vara kvar. Där har högskolan egentligen inget val, annars skulle de förlora ett sådant mål i AD.

Man kan väl inte ha ett system där det är fritt fram för myndigheter att strunta i ÖNH:s beslut eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter?
– Man får utgå från att lärosätena rättar sig efter nämndens beslut utan att bryta mot det arbetsrättsliga regelverket och det borde räcka. Arbetsgivarverket har i sin kommentar till AD-domen bara nämnt det ena möjliga utfallet om ÖNH bifaller en överklagan, att den klagande ska få anställningen. Den andra möjligheten, som fallet är på SKH, att ÖNH bara upphäver det fattade anställningsbeslutet av formella skäl har Arbetsgivarverket inte givit några tydliga anvisningar för såvitt vi vet. Om lärosätena inte följer nämndens beslut riskerar de dock kritik från till exempel UKÄ, eller JO, och det bör räcka för att lärosätena ska följa ÖNH:s beslut.

Men UKÄ har påpekat att de med hänvisning till AD:s dom har händerna bakbundna. Vad ska man göra åt det?
– Det enklaste är att lärosätena hanterar tillsättningsprocesserna på rätt sätt från början för då behöver detta inte bli något problem. Att börja ändra i regelverket kan leda till andra problem som är svåra att förutse.

Robert Andersson understryker att den förnuftiga lösningen är att lärosätena sköter anställningsärendena klokt och rättssäkert.
– Gör man rätt från början, och inte begår några formella fel kommer man inte att få bakläxa på det. Och då återstår bedömningen av sökande, och har man inte fullständigt struntat i sakkunnigas bedömning och är noga med att dokumentera vad man gör brukar inte lärosätena få bakläxa på den delen heller.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023