Universitets- och högskolerådet, UHR, gav 2016 ut rapporten Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper? Därefter har myndigheten fortsatt att samla på sig kunskaper om hur den sociala snedrekryteringen ser ut och vad man kan göra åt den.
Internationell forskning pekar på vikten av tidiga insatser. Därför har UHR nu tagit fram ett material som är tänkt att användas i grundskolans årskurser tre till sex.
Undervisningsmaterialet Välkommen till högskolan! har skickats ut till alla skolor och består bland annat av en Youtubefilm.
– Vi gjorde en ordentlig genomgång av forskningen och hittade inget material som är specifikt framtaget för att bryta könsbarriärer eller bakgrund i studieovana miljöer eller som över huvud taget riktar in sig på breddad rekrytering till de yngre årskurserna. Därför tänkte vi göra någonting som kan vara värdefullt, säger Carina Hellgren, biträdande avdelningschef på avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor vid UHR.
Ännu är materialet inte prövat i praktiken, men ett antal skolor och lärosäten kommer att använda det i samverkan under året.
Tydliga regionala skillnader
Ytterligare en spinoff från excellensstudien är en enkätundersökning med 1 000 deltagare, Utbildning går i arv, som kom i fjol.
– Jag tycker att det mest intressanta i den rapporten är att de regionala skillnaderna är så tydliga. De har inte fått uppmärksamhet tidigare, säger Carina Hellgren.
På mindre orter ses högskoleutbildning som mindre viktigt för att få arbete, fler vill börja arbeta så fort som möjligt efter gymnasiet, och fler kan tänka sig att läsa på distans.
– Vi ska vi gå vidare med en fördjupad studie som har fokus på de regionala skillnaderna och vad de betyder.
Kön spelar roll
I övrigt understryker rapporten att föräldrars utbildning spelar stor roll och att kön spelar roll.
Rapporten konstaterar att barn och unga från studievana hem gynnas genom hela skolsystemet. De får tidigare information om högre studier, går oftare i skolor där fler läser vidare, känner att de klarar sig bättre i grundskolan och gymnasiet, får rådet att studera vidare av sina föräldrar, sätter sina utbildningsmål högre, beaktar utbildningens status, är mer flyttbara och läser oftare på högskolan.
Anmärkningsvärt är att nästan hälften i enkäten svarar att de inte fått någon information om högre studier.
– De kan ju ha glömt att de fått information och då var den kanske inte så bra. Skolinspektionen har också gång efter gång tagit upp att studie- och yrkesvägledningen har stora brister.
Här kan UHR spela en roll.
– Vi har utbildningar för yrkesvägledare, flera omgångar varje år, och det här resultatet har gett oss ännu mer motivation att jobba mer med de här frågorna, säger Carina Hellgren.
