Regeringen har gett högskolorna i uppdrag att sammanställa hur de arbetar med att förebygga sexuella trakasserier. Samtidigt får Universitets- och högskolerådet, UHR, i uppdrag att kartlägga högskolornas förebyggande arbete men också hur de hanterar misstänkta fall av sexuella trakasserier. UHR ska även presentera och sprida goda exempel.
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, menar att #Akademiuppropet har visat att sexuella trakasserier är alltför vanligt förekommande och att det påverkar möjligheterna för studenter att fullfölja sina studier och anställda att utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt är universitetsledningarnas ansvar tydligt i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
– Men på ett möte med UHR, Universitetskanslersämbetet och Vetenskapsrådet i december kom det fram att vi har en svag bild av hur vanligt förekommande sexuella trakasserier är och hur universiteten och högskolorna jobbar med det här, därför behövs det en kartläggning, säger Helene Hellmark Knutsson.
Finns på alla nivåer
UHR har precis börjat lägga upp arbetet med uppdraget. En referensgrupp, enkät till lärosätena och fokusgrupper ska sättas samman. Projektledaren Aleksandra Sjöstrand poängterar vikten av att undersöka olika grupper inom högskolan, från studenter till anställda, eftersom problemet finns på alla nivåer inom akademin.
– Uppenbarligen är mörkertalet mycket stort, det har #metoo visat. Samtidigt har alla lärosäten en policy men väldigt få ärenden kommer in. Vad beror det på? Vi vill på något sätt belysa det som inte syns. Därför måste vi närma oss frågan från olika håll, bland annat genom att kontakta högskoleledningar och forskare som studerat sexuella övergrepp, säger Aleksandra Sjöstrand.
Målet är att skicka ut enkäterna och få in svaren före sommaren, samt att sammanställa materialet i en rapport till årsskiftet.
– Jag hoppas att vårt arbete ska bli ett stöd till lärosätena. Att fler vågar anmäla och att lärosätenas arbete blir bättre, säger Aleksandra Sjöstrand.
