Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ingrid vill nyansera bilden av arkeologen som Indiana Jones

Arkeologen som äventyrare är en arketyp med rötter i 1800-talet.
– Föreställningen har blivit internaliserad i den arkeologiska självbilden. Men i dag kommer den bilden främst fram i massmedia, säger forskaren Ingrid Berg.

13 februari, 2018
Per-Olof Eliasson
Under det sena 1800-talet framställde arkeologer gärna sig själva som äventyrare, men arkeologen och arkeologihistorikern Ingrid Berg hoppas att hennes yrkeskollegor i dag är mer försiktiga med att presentera sig på det sättet.

Ingrid Berg är arkeolog och arkeologi­historiker och forskar om arkeologins egen historia. Hon kom in på äventyrliga arkeologer genom sin av­handling om den första svenska utgrävningen på den grekiska ön Poros 1894.
– En del av mitt forskningsperspektiv var att jag ville titta på de arkeologiska självbilderna, hur utgrävningens arkeologer såg på sig själva. Då upptäckte jag att de i likhet med sina europeiska och amerikanska kollegor presenterade sig själva som äventyrare, både i fackpressen, i sina dagböcker och i sina brev hem till Sverige.

Under hela det sena 1800-talet framställde sig arkeologerna gärna som att de åker ut på äventyrliga expeditioner och upptäcker försvunna skatter.
– Det blev en del av den arkeologiska självbilden, den känner vi i dag som populärkulturella arketypen Indiana Jones.

Den mest kände äventyrsarkeologen är nog Heinrich Schliemann (1822–1890) som bland annat upptäckte Troja. Han var en tysk affärsman och i huvudsak självlärd.
– Schliemann är på något sätt en länk mellan den förvetenskapliga och vetenskapliga arkeologin och han förmedlade gärna bilden av sig själv som en äventyrare.

Män från övre medelklassen
Ingrid Berg påpekar att dåtidens arkeologer var en homogen grupp, det var män från den övre medelklassen som reste tillsammans.
– En del av den manliga gemensamskapen var att man använde mycket militäranalogier. Man talade om att göra en fältmanöver när man åkte till Grekland och över Peloponnesos.

Ingrid Berg menar att bilden av arkeologen som äventyrare lever kvar och har blivit internaliserad i den arkeologiska självbilden, men att den främst kommer till uttryck i massmedia.
– Arkeologerna själva har förhoppningsvis blivit försiktiga med att presentera sig som äventyrare.

Per-Olof Eliasson

Ingrid Berg disputerade i september 2016. I dag har hon ett postdokprojekt vid Stockholms universitet. Hon forskar om flytten av Abu Simbel-templen i Egypten på 1960-talet. På grund av ett dammbygge i Nilen flyttades de till högre terräng, ett arbete där många svenska aktörer var inblandade.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023