Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Lärosätena bör bidra mer till nyanländas inkludering”

För att ta tillvara på resurserna hos ny­anlända akademiker behövs en rad åtgärder för att under­lätta deras möjligheter att studera, arbeta och forska i Sverige. Det anser Cecilia Christersson, vice rektor vid Malmö universitet.

12 februari, 2018
Per-Olof Eliasson

Cecilia Christersson är ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbunds, SUHF, arbetsgrupp för flyktingfrågor som bildades efter den stora flyktingströmmen 2015.
– Det grundläggande problemet med att ta vara på kompetensen hos nyanlända akademiker är att insatserna är utspridda på många myndigheter, är kortsiktiga och att nästan allt bedrivs i projektform som ofta upphandlas, säger Cecilia Christersson.

Arbetsgruppen finslipar nu ett förslag till ställningstagande, som SUHF:s fullmäktige ska besluta om under våren, med rekommendationer för att förbättra inkluderingen av nyanlända akademiker.
– Det är viktigt att akademiska studier ses som likvärdigt i förhållande till arbete vad gäller kompetensförsörjningen och därmed integrering i Sverige, säger Cecilia Christersson.

Bredare uppdrag
Hon menar att nyanlända akademiker snabbt behöver få tillgång till högre studier eller anknytning till sitt yrke. Ett centralt förslag är därför att lärosätena bör få ett bredare uppdrag från regeringen att förbereda invandrade akademiker för arbetslivet.
– Lärosätena är bäst lämpade att göra insatser på akademisk nivå och med ett bredare uppdrag kan man dels bygga upp en långsiktighet i verksam­heten, dels bättre möta individens behov utifrån kompetens denne redan besitter.

Lärosätenas uppdrag kan innefatta att ge studie- och karriärvägledning och kompletterande och förberedande utbildning; kurser i akademisk svenska och engelska, förmedla kunskaper om svenskt arbetsliv och svensk utbildning samt en utbyggd validering av formell och reell kompetens.

Den politiska debatten om invandrare har fått en hårdare ton.
– Jag tror att varken politiker eller allmänhet har ställt om tänkandet från när vi tog emot flyktingströmmarna till dagens situation. 40 procent av de flyktingar som kom från Syrien har minst tvåårig eftergymnasial utbildning. De och andra invandrade akademiker är en resurs vi måste tillvarata, säger Cecilia Christersson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023