Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Döv fick inte lektorsjobbet – vad kostar det samhället?

Det var inte diskriminering när Södertörns högskola nekade en döv arbetssökande tjänst som lektor, har Arbetsdomstolen slagit fast.
– Men vad kostar det samhället att inte ge tillträde till den arbetsmarknad som en person har utbildning för? säger Carolina Öhrn, förbundsjurist på SULF.

19 december, 2017
Per-Olof Eliasson

Södertörns högskola ville anställa en lektor i offentlig rätt och bedömde att en juris doktor som var döv var den mest meriterade. Men anställningen skulle föra med sig betydande kostnader för att anpassa arbetsplatsen, därför avbröts rekryteringen.

Diskriminerings­­ombuds­mannen stämde staten inför Arbetsdomstolen.
– Det är ett renodlat ärende. Parterna är överens om att personen är högst meriterad och vilka åtgärder som krävs för att han ska komma i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Men Arbetsdomstolen finner att kostnaden för att anpassa arbetsplatsen är alltför hög, att åtgärderna som högskolan behövt vidta inte varit skäliga, och att personen därför inte har blivit diskriminerad, säger Carolina Öhrn.

En gräns för kostnader
Eftersom mannen är döv behöver han teckentolk när han föreläser och kommunicerar muntligt. Det skulle kosta minst 520 000 kronor varje år.
– Det är en ganska hård dom. Den säger krasst att det finns en gräns för kostnaden där arbetsgivaren inte är skyldig att anpassa arbetsplatsen till funktionsnedsättningar, säger Carolina Öhrn.
– Då undrar jag: ska inte en person som är högt utbildad, och som är mest lämpad för jobbet, kunna ha tillträde till den arbetsmarknad hen har utbildning för?

Frågan är också vad det kostar samhället att exkludera personer från arbetsmarknaden.
– Det ingår inte i Arbets­domstolens bedömning men det väcker ändå frågor om hur man hanterar funktionsnedsättningar i samhället.

En fråga som inte heller tas upp i domen är vad arbetsgivaren skulle tjäna på att anställa personen, i det här fallet vad lärosätet skulle uppnå i vetenskaplig kvalitet och kvalitet i undervisningen.
– I ett annat mål skulle det kunna bli relevant att ställa kostnader mot intäkter. Det vill säga samtidigt som åtgärderna kostar X kommer arbetsgivaren att vinna Y på att anställa personen.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023