Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tre av tio universitetslärare och forskare arbetar deltid

Över 28 procent av forskare och lärare vid svenska lärosäten arbetar deltid. Det visar en ny rapport från EU-organet Eurydike.
– Här finns en tydlig jämställdhetsaspekt som borde undersökas, säger Ulf Hedbjörk vid Universitets- och högskolerådet.

30 november, 2017
Per-Olof Eliasson

I en rapport från Eurydike, nätverket av europeiska utbildningsministerier, om akademikers arbetsvillkor i Europa finns uppgifter om andelen deltidsanställningar vid lärosätena i olika länder. Skillnaderna är häpnadsväckande.

I vissa länder är deltider i akademin obefintliga eller mycket sällsynta, som i Grekland, Frankrike, Italien, Polen och Rumänien.
Det finns också utbildningssystem där mellan 60 och 80 procent av akademikerna arbetar deltid, som i Tyskland, Lettland, Litauen, Österrike, Slovenien och Schweiz. Övriga europeiska länder ligger mellan de två extremerna.
­– I de mycket stora variationerna döljer sig säkert ett generellt mönster för de olika länderna som inte är specifikt för högskolan, säger Ulf Hedbjörk, utredare och ansvarig för Eurydike Sverige.

Vad döljer sig bakom siffrorna?
Andelen deltidsanställda i Sverige är 28,7 procent, en med europeiska mått måttlig siffra. Men vid Universitetslärarens rundfråga verkar inte siffran vara känd och uppmärksammad. Vare sig lärosätesledningarnas organ Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, eller tillsynsmyndigheten Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kan ge något svar på vad som ligger bakom siffrorna; vilka som arbetar deltid och varför de gör det.

I Eurydikerapporten kopplar man deltider till osäkra tidsbegränsade anställningar för juniora akademiker och att ju mer senior man blir desto mindre deltider blir det.
Ulf Hedbjörk menar att andelen deltidsanställningar inte behöver vara problematisk.
– Det kan exempelvis vara en gymnasielektor som också arbetar deltid inom universitetet och då kan man se det som en önskvärd koppling mellan de två utbildningsnivåerna. Eller läkare som har en tjänst både inom landstinget och universitetet, eller adjungerade professorer i tekniska ämnen.

”Bör undersökas”
Osökt kommer man vid frågan om deltidsanställningar att tänka på jämställdhetsaspekten, hur ser det ut i det avseendet?
– Det är en jätteintressant fråga, å ena sidan har vi system som ska ge män och kvinnor lika möjligheter att arbeta, å andra sidan vet man att det till exempel fortfarande skiljer stort mellan könen hur man tar ut föräldraledighet.

Ulf Hedbjörk menar att det här är en fråga som bör undersökas, särskilt ur ljuset av jämställdhet på arbetsmarknaden.
– Det borde vara intressant för högskoleministern som har en tydlig jämställdhetsprofil. Det bästa som kan hända är att en myndighet får ett regeringsuppdrag att utreda frågan. Då blir det högprioriterat, säger han.

SULF är också frågande
Inte heller fackförbundet SULF har grepp om vad som ligger bakom andelen deltider vid svenska universitet och högskolor.
– Vi har diskuterat frågan och vi kan konstatera att vi har inga bra data om huruvida det här är ett problem eller inte, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.

Det finns indikationer på att enskilda medlemmar upplever ofrivillig deltid som ett problem.
– Vi har medlemmar som ringer till jouren och har problem att få ihop timmar eller att de har flera olika deltider som de pusslar med, säger Karin Åmossa.

Även hon funderar kring jämställdheten.
– Det finns naturligtvis en skillnad mellan könen. I den partsgemensamma statistiken syns att det finns en könsskillnad, det är fler kvinnor som jobbar deltid, och det är inte så förvånande eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem.

Förmodligen ger de som är föräldralediga på deltid utslag i statistiken.
– Med den kunskap vi har i dag anser vi att osäkra tidsbegränsade anställningar, och även osäkerhet på grund av externfinansiering, är ett större problem än deltider.

Hög arbetsbelastning
Men Karin Åmossa funderar på om det kan vara andra problem som ligger dolda i statistiken om deltidsanställningar.
– Ett generellt problem inom akademin är att arbetsbelastningen är väldigt hög, i och med att studentgrupperna blir större och tiden för undervisning minskar. Då kanske vissa går ner till deltid för att orka men fortsätter att i praktiken jobba heltid för att göra ett bra jobb. Vi känner våra medlemmar så pass väl att vi vet att de jobbar mer än de får betalt för.

Karin Åmossa anser att det är bra att frågan om deltider i akademin har väckts.
– Intressant att vi fått ögonen på deltidsanställningarna. Vi håller ögonen öppna för om de skulle öka.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023