Skandalöst roligt om kvinnor och Nobelpriset

Inte en kvinna fick Nobelpriset 2017. Pjäsen Skandal! lyfter de 18 kvinnor som faktiskt lyckats ta hem priset i fysik, kemi och medicin genom historien.
Teaterföreställningen Skandal spelas under hösten vid flera lärosäten runtom i landet. Föreställningen på Albanova var den första som gavs på engelska.

– Skandal! ropar publiken förtjust.
De har precis fått se skådespelarna Åsa Karlin och Tess Paulsen från Besatta teatern sjunga och spela fram historien om hur Gertrude B. Elion söker arbete i forskarteamet på ett läkemedelsbolag i mitten av 1940-talet. Eftersom hon är söt och skulle distrahera de andra forskarna erbjuds hon i stället jobb i receptionen. Som tur är hittar hon professorn George H. Hitchings, och de får Nobelpriset 1988 för sin forskning inom barnleukemi.

Just i dag spelas Skandal! på engelska för studenter och personal på Albanova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik.
I pjäsen möter vi bland andra Maria Goeppert-Mayer, Nobelpris i fysik 1963, som tvingades undervisa utan lön. Barbara McClintock, Nobelpris i medicin 1983, blir å sin sida nästan av med jobbet eftersom chefen tror att hon är förlovad. Universitetet anställer inte gifta kvinnor.

Det är ljust i hela föreläsningssalen, tunt i publiken och känns i början en aning stelt med dans, sång och scenografi på den lilla föreläsningsytan. Men den känslan ersätts snabbt av skratt när två handdockor, en mus och en kanin, illustrerar de problem som kvinnor skapar i ett laboratorium. I alla fall enligt ett uttalande av biokemisten och Nobelpristagaren Tim Hunt 2015. Problem ett: Manliga forskare blir kära i de kvinnliga forskarna. Här börjar musen uppvakta kaninen och skakar sedan okontrollerat. Problem två: Kvinnliga forskare blir kära i de manliga forskarna. Kaninen gör allt mer intensiva närmanden mot musen och skakar sedan okontrollerat.

3 procent kvinnor bland pristagare
På scenen visar två svarta tavlor att tre procent av pristagarna i kemi, fysik och medicin är kvinnor. Visserligen finns förklaringar i historien. I slutet av 1800-talet fick kvinnor inte ens studera vid universitetet: deras hjärnor ansågs inte tillräckligt utvecklade för att plugga. Dessutom visade forskning att högre studier kunde få deras livmödrar att krympa och göra dem infertila…

Pjäsen berättar också om astrofysikern Jocelyn Bell. 1967 gjorde hon en upptäckt som hennes manliga kollegor fick Nobelpriset för.
– Det var ett så kallat No Bell Prize, säger Åsa Karlin.
– Skandal! ropar publiken.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Jämställdhet