Förslaget på förändring skulle innebära en omformulering av högskolelagen; i stället för att högskolorna aktivt ska ”främja och bredda rekryteringen till högskolan” ska högskolorna ”aktivt främja ett brett deltagande i utbildningen”.
Avsikten är inte att ”rekrytering” ska stå tillbaka för ”deltagande”, i stället omfattar ”brett deltagande” också det tidigare uppdraget att aktivt främja och bredda rekryteringen.
Bakgrund och skäl till regeringens förslag är Universitets- och högskolerådets rapport ”Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?”. I rapporten konstateras bland annat att ”breddad rekrytering” länge har kommit att handla om att motverka social och etnisk snedrekrytering, men att det också är viktigt att ta hänsyn till sådant som könstillhörighet, skillnad mellan stad och landsbygd, religion, sexuell läggning och funktionsvariationer.
Rekrytering inte nog
I rapporten framgår också att lärosätena är medvetna om att det inte räcker med rekryteringsinsatser, utan att lärosäten också måste ta ansvar för studenterna under hela utbildningstiden, genom ett bra mottagande och stöd som underlättar att påbörjad utbildning också fullföljs.
I promemorian konstateras att eftersom förändringen är en anpassning till det arbete som i realiteten redan pågår utgår man från att det inte kommer att innebära några konsekvenser för omfattningen på arbetet, ”annat än vid några universitet och högskolor”.
Vilka dessa lärosäten skulle kunna vara vill Karin Röding givetvis inte nämna.
– Vi tror i stället på de goda exemplen och det finns många sådana.
Ett exempel är samverkansinlärning/supplemental instruction (SI) där äldre studenter arbetar i grupp med yngre, för att utveckla studieteknik och studievana.
SI tillämpas på flera lärosäten, bland dem Lunds universitet, KTH, Mälardalens högskola och Högskolan i Skövde.
Karin Röding nämner också betydelsen av välorganiserade mottagningstillfällen med introduktionsmoment till exempel kring akademiskt skrivande.
