Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Örebro har systematiskt använt skuggdoktorander

Det är ganska vanligt att doktorander anställs som forskningssekreterare, bekräftar Štefan Konečnýs handledare. Prefekten säger att det inte görs längre. Däremot antar man doktorander till licentiatexamen för att halvvägs till disputationen kunna kontrollera om de hållit måttet.

23 oktober, 2017
Kajsa Skarsgård

Alessandro Saffiotti, professor vid Örebro universitets Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, och huvudhandledare till Štefan Konečný de första åren, bekräftar att han räknades som doktorand och utförde motsvarande arbetsuppgifter i tjänsten som forskningssekreterare.
– Vi gör det inte alltid, men ganska ofta anställer vi folk vid AASS som forskningssekreterare med överenskommelsen att de kommer för att delta i forskarutbildningen. Jag har alltid sett det som en irrelevant administrativ detalj, säger Alessandro Saffiotti.

Institutionens prefekt sedan 2014, Peter Johansson, menar att detta bara skedde tidigare, då man i den internationella miljön vid AASS ofta rekryterade genom informella kanaler och det kunde ta tid innan processen gått igenom.
– Men vi gör inte sådant längre. Man kan ju göra det för att testa hur doktoranden fungerar, men jag tycker inte att man upptäcker sådana problem på fem månader. Nu försöker vi i stället anta till licentiatexamen först. För att komma vidare måste doktoranden då producera en licentiatavhandling så då har vi den kontrollstationen och kan avbryta innan antagning till doktorsexamen sker, säger Peter Johansson.

Enligt honom finns fall där doktorander tar sig till licentiatexamen men där handledaren ändå bedömer att en fortsättning inte vore bra och därför avbryter forskarutbildningen.

Licentiatexamen ingen kontrollstation
Detta sätt att använda licentiatexamen är något som SULF reagerar på.
– När möjligheten till antagning och finansiering till licentiatexamen infördes 2001, var regeringen tydlig med att det inte skulle skapas en tvåstegsmodell där lärosätena använde licentiatexamen som en kontrollstation för eventuella vidare studier till doktorsexamen. Syftet var i stället utökade möjligheter till livslångt lärande för de som inte ville gå hela vägen till doktorsexamen, säger Karin Åmossa, chefsutredare på SULF.

Alessandro Saffiotti menar att alla tillgodoräkningar av kurser vid AASS var relevanta, men de skapade ändå problem eftersom doktoranderna inte fick en gemensam kunskapsgrund. Därför vill man numera att de läser institutionens egna kurser.

I Štefan Konečnýs fall säger Alessandro Saffiotti att de diskuterade tillgodoräkningen redan under rekryteringsintervjun, och han uppfattade att de båda var överens om kursernas relevans. Att tjänsten bara hade utlysts på tre år hängde ihop med en generell problematik vid AASS att flera av dess EU-projekt inte var längre än så.
– Om vi bara hade garanterad finansiering för tre år kanske vi bara hade treåriga kontrakt, men många gånger förlängde vi sedan kontraktet när det behövdes och var motiverat.

Så får man inte göra, konstaterar Peter Johansson, medveten om finansieringskravet som sedan 1998 finns i högskoleförordningen.
– Har man inte pengar för fyra år kan man ju inte anta till doktorsexamen, utan då antar vi nu till licentiatexamen, och ibland väljer vi licentiat för att ha den här kontrollstationen.

”Trodde vi var tydliga”
Alessandro Saffiotti säger att både han och den biträdande handledaren var väldigt intresserade av Štefan Konečnýs forskningsfråga, men att de efter ett år upplevde att han själv inte riktigt förstod den och därför sackade efter. De försökte hjälpa honom genom att föreslå olika sätt för att angripa frågan.
– Då trodde jag att vi var tydliga med problemen, men uppenbarligen var vi inte tydliga nog. Vi försöker alltid uppmuntra de positiva sakerna, men i det här fallet tolkades då problemen vi lyfte som inte så viktiga, säger Alessandro Saffiotti.

Han håller inte med Štefan Konečný om att mycket av hans arbete i EU-projektet inte var relevant, och menar att det var hans brist på framsteg med den egna forskningsfrågan som gjorde att projektet inte kom längre i den delen.

I ett fall till Överklagandenämnden för högskolan, rörande en annan doktorand vid AASS, vittnar en före detta handledare dock också om att doktorander förväntades ägna en stor del av sin tid åt centrets olika forskningsprojekt, ofta med uppgifter orelaterade till deras eget avhandlingsarbete.

I frågan om huruvida handledningen Štefan Konečný fick var undermålig eller inte, står ord mot ord. Men det råder inga tvivel om att institutionen systematiskt haft skuggdoktorander och att de nu använder licentiatexamen som ett slags prövotid för doktorander.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023