Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Har KI satt prövotid för doktorander i system?

Förberedelsetid inför antagningen eller regelvidrig användning av prövotid? Den gräns­­dragningen synas nu av Universitetskanslersämbetet efter att Universitets­lärarens frågor föranlett en tillsyn av Karolinska institutets antagningsprocess.

23 oktober, 2017
Kajsa Skarsgård
Illustration: Robert Hilmersson

Det är något som är skevt. Lärosätena talar med tydlighet om att det är oacceptabelt att ha skuggdoktorander, och antagningsprocesserna till forskarutbildningen har med åren blivit allt mer formaliserade. Utbildningsbidraget har fasats ut, stipendierna minskat och den tryggare doktorandanställningen har blivit en självklarhet i de flesta fall.

Detta talar för att skuggdoktorandsituationerna borde ha minskat, men i enkätundersökningen Doktorand­spegeln som gjordes av Universitetskanslers­ämbetet UKÄ, 2016 svarade 44 procent att de deltagit i forskarutbildningen innan de var formellt antagna. Det är samma nivå som svaren i Doktorandspegeln från 2003, och en tillbakagång efter minskningen på fyra procentenheter i enkäten från 2008.

En indikation
Siffrorna ska tolkas med försiktighet, inte bara för att svarsfrekvensen var låga 47,5 procent 2016, utan också för att det kan finnas andra situationer än skuggdoktorandens som ligger bakom de jakande svaren. Det kan till exempel vara personer som har tillgodoräknat kurser från sin grundutbildning eller som har gått särskilda forskarförberedande program.

Men ändå. Doktorandspegeln ger en indikation, och den pekar på att det främst är inom medicin och hälsovetenskap som det kan finnas skuggdoktorandproblem. Inom det området svarade 55 procent att de deltog i forskar­utbildningen innan antagningen.

Handlar detta om regelenligt arbete innan antagningen, eller har lärosätena hittat nya ”kreativa lösningar” för att pröva kandidater och undgå ansvar?
Jag bestämmer mig för att söka svaret på Sveriges största medicinska lärosäte.

Ledtråd i KI:s antagningsordning
Karolinska institutet, KI, gör en egen doktorandenkät varje år med frågan: Var du aktiv inom forskning vid KI innan du blev antagen som doktorand? Ja, svarade hela 78 procent förra året, och då hade de uppmanats att inte räkna in grundutbildningen.
Det är en ökning från 70 procent 2013, vilket har sammanfallit med att det blivit betydligt vanligare att denna forskning pågår en–sex månader (från 16 till 28 procent) och något mindre vanligt att den pågår längre (från totalt 54 till 50 procent).

Fler blivande doktorander vid KI deltar först alltså i forskning upp till ett halvår, och de längre perioderna har inte kortats ner i samma grad.
27 procent av dem som forskade innan doktorand­antagningen gjorde det under sin kliniska tjänst, men den största gruppen, 46 procent, gjorde det som tillfälligt anställda vid KI. Hur kommer det sig?

Jag hittar en ledtråd i KI:s antagningsordning. När en doktorandtjänst utlysts och en person valts ut kan hen anställas som så kallad FoU-praktikant i upp till sex månader för att förbereda sig tillsammans med handledaren inför det seminarium som fattar beslutet om antagning till forskarutbildningen.
– Det är bra om man har en anställning under den tiden och då blir det samtidigt en prövoperiod, säger Marianne Schultzberg som är dekan och ordförande i verksamhetsstyrelsen för forskarutbildning vid KI.

Prövoperiod? Var drar KI då gränsen mellan skuggdoktorand och FoU-praktikant?
– Grejen är väl att det inte ska vara för länge och att man inte ska lovas någonting. Det är oacceptabelt att i förväg lova någon att bli antagen och sedan går bara tiden och man får jobba men inget händer, säger Marianne Schultzberg.

Inget lagligt utrymme för prövotid
Tidigare tillsynsbeslut rörande skuggdoktorander ger viss vägledning i frågans gråzon. Enligt UKÄ är det tillåtet att inom ramen för en annan tjänst göra vissa förberedelser inför en doktorandansökan, men då ska det finnas klara gränser mellan tjänsten och forskarutbildningen, till exempel genom en tydlig antagningsordning.

Om personen har deltagit i forskarutbildningskurser utan att ha varit antagen, eller arbetat under förespeglingen att sedan bli antagen som doktorand, så har det stärkt misstanken om en skuggdoktorandsituation.
Bara i en fråga är tillsynsmyndigheten konsekvent glasklar.
En prövoperiod för att testa en persons lämplighet som doktorand finns det inget lagligt utrymme för.

När dåvarande Högskoleverket undersökte problematiken med skuggdoktorander 2006 ville flertalet lärosäten, däribland KI, införa en legaliserad prövotid. Men Högskoleverket höll med doktorandrepresentanterna om att det inte var önskvärt, och hänvisade både till att grundutbildningen i sig ska vara forskningsförberedande och att arbetsgivaren kan dra in resurserna för en doktorand som åsidosätter sina åtaganden.

”FoU-praktik närapå standard”
Karin Vågstrand jobbar vid KI:s universitetsförvaltning och är samordnare för styrelsen för forskarutbildning. Hon förklarar lärosätets antagningsprocess närmare.
– Det är närapå standard att anställas som FoU-praktikant inför antagningsseminariet.
– Under den tiden ska man tillsammans med handledaren göra sin individuella studieplan och forskningsplan, men det tar inte sex månader så i praktiken är det ett slags intro då man till exempel får lära sig lite metoder.

Karin Vågstrand säger att de skuggdoktorandproblem som tidigare funnits vid KI bland annat handlade om att forskningsförberedande kurser ibland användes som ursäkt för att ha personer arbetande i labbet utan lön och att det fanns personer som arbetade vid KI utan någon formell status över huvud taget.

Nu måste institutionerna rapportera till ledningen vilka personer de har i sin verksamhet. Den standardiserade rekryteringsprocessen till forskarutbildningen är samtidigt ett sätt att förtydliga för alla sökande vad de kan förvänta sig, och inte.
– Vi tycker att FoU-praktiken är en helt okej lösning eftersom den är begränsad i tid, man finns i rullorna, försäkringar gäller och om man inte blir antagen så har man ändå haft avtalsenlig lön. Om man ska vara krass: så fort doktoranden blir antagen blir forskaren som ska vara handledare skyldig personen fyra års lön, så det är inte konstigt om man punktvis vill testa personen. Det går inte att ha en provanställning, men det är ändå rimligt att prova på varandra med lön, säger Karin Vågstrand.

”Visst är det en form av test”
Vad är det då för skillnad mellan en provanställning och FoU-praktiken?
– Bra fråga, den brottas vi med också. Testar vi dem innan vi antar dem? Visst, det är en form av test, men förhoppningsvis är vi tydliga med hur antagningsprocessen går till.

I en annons för en doktorandtjänst som skulle tillsättas vid KI 2015 råder det inga tvivel om vad institutionen använder den förberedande anställningen till: ”en prövotid på sex månader tillämpas innan registreringen för doktorandstudier”, står det.

Jag frågar UKÄ hur KI:s antagningsprocess, som öppet beskrivs som en prövotid, hänger ihop med reglerna, och om UKÄ ändrat syn i frågan om prövoperioder.
Dagen efter kommer svaret från generaldirektören.
UKÄ har inlett ett tillsynsärende mot KI och kan därför inte uttala sig förrän utredningen är klar.

KI:s antagningsprocess har inte varit en hemlighet, tvärtom. Flera som jag talar med både inom och utanför KI framhåller den som ett positivt exempel på en tydlig, formaliserad rekrytering för ett helt lärosäte.
Kanske har de bara glömt bort att FoU-praktiken som infördes med argumentet att det behövdes en avlönad förberedelsetid inför antagningsseminariet, inte fick erkännas vara också en prövoperiod.
Kanske har det spridits en felaktig uppfattning om att det är dåliga villkor som definierar en skuggdoktorand, inte att man utför doktorandarbete innan man är antagen.

Provar om man passar in
Vid KI är Naturvetarna det största fackförbundet och därmed kontaktförbund till det lokala Saco-S-rådet som förhandlar med arbetsgivaren.
När jag frågar Andreas Nyström, chefsförhandlare på Naturvetarna och ordförande för Saco-S-rådet vid KI från 2013 till 2015, vad FoU-praktiken handlar om, svarar han:
– Man provar på om man passar in i labbet.
– Det är en allmän visstidsanställning enligt las, så man är inte skuggdoktorand.

Ett par veckor senare beskriver han det lite annorlunda.
– I viss mån gör anställningen att man får lära känna varandra initialt.
– Vi har tyckt att det har varit helt okej att ha en begränsad anställning för att fixa det administrativa innan man blir antagen som doktorand, att det kan vara en fördel. Vi har inte stött på att någon sedan inte blir registrerad. Det skulle inte vara okej, man får anställningen för att bli doktorand.

Medan en påföljande antagning till forskarutbildningen alltså är en förutsättning för att Naturvetarna ska tycka att FoU-praktiken är okej, understryker KI att de är tydliga med att praktikanten inte är lovad något innan antagningen, för det skulle kunna tolkas som en skuggdoktorandsituation.
Varken Karin Vågstrand eller Andreas Nyström har några siffror på hur många personer som efter en FoU-praktik inte blivit antagna. Vågstrand är tveksam till att lägga resurser på sådana uppföljningar, medan Nyström säger att det kan bli något för facket att titta närmare på.

Prövotid aldrig acceptabelt
SULF är skarpare i sina ordalag och anser att prövotid aldrig kan accepteras. En kortare anställning för att bli introducerad till arbetsplatsen och påbörja en studieplan är bara okej om personen ska antas så fort formalia är klar, till exempel när det sker i väntan på att få alla underskrifter på plats på besluten.
– KI:s förfarande kan vara inom en acceptabel nivå om detta uppfylls, men inte om det finns en möjlighet för lärosätet att dra sig ur under den inledande anställningen och innan beslutet om antagning fattas, säger Robert Andersson, förhandlingschef vid SULF.

Att det skulle ligga i den blivande doktorandens intresse att provanställas för att först få testa forskarlivet, kallar han för snömos.
– Doktoranden kan sluta när den så vill och utan skäl, med iakttagande av sedvanlig uppsägningstid om man är anställd.

Oavsett vad UKÄ kommer fram till i sin tillsyn mot KI, blir ett klargörande om prövotider och skuggdoktorander viktigt för både lärosäten och fackförbund. Och, framför allt, viktigt för aspirerande doktoranders rättssäkerhet.

Tre åsikter

Hur kan förekomsten av skuggdoktorander förhindras?

Anders Söderholm, general­direktör, Universitets­kanslers­ämbetet
– Vi ser allvarligt på att så många i Doktorandspegeln uttryckt att de deltagit i forskarutbildning innan de varit antagna. UKÄ kommer därför att starta en utredning för att närmare granska hur omfattande detta problem är, och i övrigt få fram så mycket underlag som möjligt om frågan. Utredningen kommer att inbegripa frågor till lärosätena och student­organisationer och pågå under 2018.

Aleksandra Popovic, doktorand­­ombud vid Lunds universitet
– För att mildra de ekonomiska incitamenten att använda skuggdoktorander skulle regeringen kunna vika medel för forskarut­bildningen. Lärosätena bör ständigt föra en diskussion om antagnings­regler och bra praktiker, och säkra att de följs. I en ’publish or perish’-miljö gynnas forskare som utnyttjar billig arbetskraft till att prångla ut publikationer med sitt namn, därför är incitament till gott handledarskap också viktigt.

Anna Ilar, ordförande i SULF:s doktorandförening
– Det är svårt för SDF att nå ut till studenter innan de börjar doktorera, men om SULF:s medlemmar är välinformerade om begreppet skuggdoktorand kan de varna personer i riskzonen. Lärosätena och så kallade skugghandledare måste vara informerade om konsekvenserna av skugg­doktorerande. UKÄ har en viktig roll vad gäller att skapa förståelse för omfattningen av problemet, exempelvis via rapporten Doktorandspegeln.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023