Bakgrunden till målet är långvariga motsättningar på Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet där ett antal personer ansåg att Christina Thomsen Thörnqvist var ansvarig för att språkämnen lagts ned.
Efter att motsättningarna i slutet av 2015 åter blossat upp mejlade Christina Thomsen Thörnqvist till prefekten på en annan institution med uppmaning att försöka få bort inlägg som hans medarbetare lagt upp på Facebook.
Den mejlkonversationen kom till Göteborgs-Postens kännedom varvid Thomsen Thörnqvist mejlade prefekten:
”Hur i all världen har ett internt mail av nedanstående art kunnat nå G-P? /…/ Hur har den konversationen kunnat nå någon annan än dig? Du var enda mottagare av nedanstående mail.”
Justitiekanslern, JK, beslöt därefter att åtala Christina Thomsen Thörnqvist för brott mot efterforskandeförbudet och hon fälldes av tingsrätten i Göteborg och dömdes att betala 30 dagsböter plus halva rättegångskostnaden.
Samma bevisning, annan bedömning
Hovrätten i Västra Sverige dömer på samma bevisning som tingsrätten, men gör en annan bedömning.
Christina Thomsen Thörnqvist har hela tiden hävdat att hon inte haft som syfte att efterforska vem som lämnat uppgifter till GP.
I sin dom konstaterar hovrätten att formuleringarna i e-brevet var sådana att det objektivt sett var ett otillåtet efterforskande.
Men hovrätten skriver sedan att frågan är om Christina Thomsen Thörnqvist haft ett uppsåt att bryta mot efterforskningsförbudet. Här tar domstolen hänsyn till den långa konflikt som Christina Thomsen Thörnqvist upplevt på sin arbetsplats och bakgrunden till mejlet.
Hovrätten påpekar i domen att de som enligt Christina Thomsen Thörnqvist utsatte henne för trakasserier var kända.
”Det står alltså helt klart att Christina Thomsen Thörnqvist kände till vilka dessa personer var och det saknas därför skäl att ifrågasätta hennes uttalande om att hon inte hade någon anledning att ta reda på vem som hade gett uppgifterna till GP”, skriver hovrätten.
Rätten anser det troligt att syftet med e-brevet var att lufta frustration över prefektens agerande.
Tingsrätten menade i sin dom att Christina Thomsen Thörnqvist haft ett så kallat likgiltighetsuppsåt, att hon varit likgiltig för hur mottagaren av mejlet uppfattat det.
Men hovrätten anser att hon haft fog för att förutsätta att prefekten uppfattat mejlet i enlighet med hennes syfte, det vill säga som en upprörd reaktion på att han spridit e-brevet vidare.
Inte haft uppsåt att efterforska
Christina Thomsen Thörnqvist hänvisar till sin advokat för kommentarer.
– Vi är naturligtvis helt nöjda med hovrättens dom, det är exakt det vi hävdat, att Christina Thomsen Thörnqvist inte haft något som helst uppsåt att efterforska någon källa. Om något har varit likgiltigt för henne så är det just vem av hennes plågoandar som har lämnat det här till tidningen. Den händelsen var kulmen på en process med en oerhörd mobbning av min klient, säger advokat Kenneth Lewis.
En av tre domare i hovrätten var skiljaktig och anslöt sig till tingsrättens dom att det var fråga om ett så kallat likgiltighetsuppsåt.
Även åklagaren har samma ståndpunkt.
– Jag anser att gärningen var bevisad och jag instämmer i den skiljaktige domarens och tingsrättens bedömning, säger åklagaren Peter Larsson.
JK har en tidsfrist till 8 november att besluta om domen kommer att överklagas till högsta domstolen.
