Varje registrerad sjukdag ska leda till motsvarande förlängning av doktorandtiden. Det hoppas Per Boström, som driver frågan genom SDF.
Detta är ingen ouppnåbar utopi, utan vad som redan gäller vid Lunds universitet, det lärosäte som lyfts fram som förebild i en översikt som Per Boström har gjort.
Medan de flesta andra lärosäten tolkar högskoleförordningen som att doktoranden får, kan eller bör få sin doktorandanställning förlängd efter sjukfrånvaro, och på så vis gör det till en bedömningsfråga, fastslår Lunds universitet att anställningen ska förlängas.
Skälet till detta är angivet i de interna riktlinjerna: doktorandernas bidrag till forskningen och utbildningen är av stor betydelse och Lunds universitet vill ge dem möjligheter att färdigställa ett arbete av god kvalitet.
Skapar mer stress
– Det vi sett i våra enkäter är att doktorander blir enormt stressade av att känna att de förlorar tid, och om en sjukanmälan bara leder till att man också förlorar i lön skapar det ännu mer stress, säger Per Boström.
Han doktorerar själv i språkvetenskap vid Umeå universitet och det var situationen där som för några år sedan fick honom att uppmärksamma frågan. En enkätundersökning visade att bara en av 50 doktorander alltid registrerade sin sjukfrånvaro, och bara två personer hade aldrig jobbat sjuka.
Den officiella sjukstatistikens mörkertal berodde delvis på att lärosätet krävde sjukintyg för att godkänna prolongering, inte bara att sjukfrånvaron registrerades i det interna systemet. Eftersom det är svårt att få en läkartid på en gång blev det i praktiken omöjligt att tillgodoräkna korta sjukperioder.
– Detta skapar en ond cirkel. Om man inte tar sig tid att vara sjuk, eller om man ska jobba igen sin sjukfrånvaro, kan det sedan leda till längre sjukskrivningar, säger Per Boström.
Efter påtryckningar ändrades det lokala regelverket i Umeå, men beslutet ligger nu på prefekten som ska bedöma om frånvaron påverkat avhandlingsarbetet.
– Så nu beror det på vilken prefekt man har och dennes inställning, det blir väldigt ojämlikt. Det är också en sak om man brutit handen, en annan om man mår dåligt psykiskt och ska argumentera med sin chef, säger Per Boström.
MDH förändrade villkoren
I översikten av lärosätenas tolkningar stack Mälardalens högskola ut som mest restriktiv. Per Boström fick rapporter om att man där hänvisade till högskoleförordningens skrivning om att doktorandanställningen ska motsvara max fyra års heltidsstudier, och att detta även påverkade möjligheten till prolongering på grund av vabb.
Förra året, efter att doktorandrådet vid högskolan lyft frågan, tillsattes en arbetsgrupp och nu har ledningen meddelat att sjuk- och vabbfrånvaro som registreras i de interna personalsystemen ska ge rätt till prolongering.
– Jag trodde att det skulle vara svårt att få till en förändring, men det gick bra, säger Per Hellström som är doktorandrådets ordförande.
Drabbar kvinnor mest
För SDF är nästa steg att göra en mer systematisk kartläggning om hur prolongering för doktorander fungerar i praktiken runt om i landet, inte minst för stipendiedoktorander som ofta har sämre villkor än de anställda.
Begränsade möjligheter till prolongering drabbar också kvinnor mest, eftersom de är sjukskrivna och vabbar i högre grad än män.
