KI:s Hongkongdonator förhandlar med svenska försvarsmakten

Miljardären Ming Wai Lau nöjde sig inte med att donera 400 miljoner till Karolinska institutets Hongkong-filial för att manifestera sig som ”Sverigevän”.
Han har också köpt militärstrategiskt viktig mark på Gotland, den så kallade ubåtshamnen i Fårösund och det som tidigare utgjorde Kustartilleriregementet KA3:s område. Ming Wai Lau tycker nämligen att området bör tillhöra svenska försvarsmakten och har köpt den för att göra det möjligt för försvaret att i sin tur köpa marken av Ming Wai Lau.

Låter det märkligt, rentav oroväckande? Eller handlar det helt enkelt om att vara jättehygglig och värna svenska intressen?

Att hamnen alls var till salu beror på att dåvarande S-regeringen sålde den 2004, till en svensk finansman.
Men med ett förändrat säkerhetspolitiskt läge anser ÖB att hamnen behövs för att stärka Sveriges försvar.
Försvarsmakten har därför försökt köpa tillbaka hamnen från den svenske affärsmannen, dock utan att lyckas.
Länge såg det ut som om den ryske oligarken Vladimir Antonov skulle kunna förvärva anläggningen.
En rysk oligark ses (ofta med rätta) som Putinvänlig och en som går ryska regeringens ärenden.
Oron var därför stor inför utsikterna att ”ryska intressen” skulle lägga vantarna på detta försvarsstrategiskt viktiga område.

När det i stället blev en hongkongkinesisk tycoon som ägare av hamnen märktes viss förvåning, men mest lättnad att slippa ryskt ägande.
Trots att de flesta (väl?) inser att Hongkong och Kinas ekonomiska elit inte ens behöver gå Pekingregimens ärenden, eftersom de själva är en del av den politiska makten.

I Ming Wai Laus fall innehar han (som Universitetsläraren tidigare skrivit om) flera politiska poster, både i Hongkong och Kina.
Ändå är det svårt att frigöra sig från tanken att det finns en svensk uppfattning som utgår från att det endast finns fördelar att hämta, när Kina/Hongkong vinkar med stora pengar. Oavsett om det gäller militära områden eller forskning.
Kanske handlar det om en kombination av troskyldighet och överdrivet självförtroende, om man tror att Sverige både får och kan bestämma över Peking.

När den tidigare KI-ledningen förhandlade om Ming Wai Laus donation direkt med Hongkongs regeringschef verkade det i alla fall som att KI enbart såg den politiska inblandningen som en fördel.
Den inblandningen sker också med den svenska regeringens goda minne, som också den tenderar att överse med Kinas/Hongkongs repressiva förhållande till akademisk frihet, så länge det gynnar ”svenska intressen”.
Regeringen har inte heller hörts ha några invändningar mot Ming Wai Laus markaffärer på Gotland och förhandlingar med försvarsmakten.

Att regeringen är välinformerad bekräftas av att den som är talesperson för Artmax, Ming Wai Laus lilla bolag som bildats enkom för att äga den gotländska hamnen, heter Thomas Backteman.
Han har i dagarna tillträtt posten som kommunikationsdirektör för Postnord, är politiskt närstående till regeringen, vilket visade sig i att han hoppade av sin konsultverksamhet för att jobba gratis för Socialdemokraterna i valrörelsen 2014.
Backteman har också tillsammans med Mikael Damberg agerat inom högskolevärlden, det var de två som tillsammans lanserade lärarutbildningskonceptet Teach for Sweden, för vilket Backteman fortfarande är ordförande.
Utan att överdriva kan man konstatera att Ming Wai Laus talesperson befinner sig i regeringsnära kretsar.

Hur har det då gått med Ming Wai Laus affärer med svenska försvaret? Än så länge har man inte lyckats få till ett köp. Ming Wai Lau vill ha 62 miljoner för hamnområdet, vilket är en bra bit över marknadsvärdet och försvaret tycker att det är för dyrt.
Återstår att se hur mycket Ming Wai Lau tänker tjäna på att han så att säga räddade Sverige från ryssen.

Nej, det finns inget skäl att vara varken konspiratorisk eller alarmistisk. Utan nöja sig med att det ska bli intressant att följa Hongkong/Kina som aktör inte bara i förhållande till svenska näringslivet, utan också inom områden som försvarspolitik och forskning.

MarieLouise Samuelsson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se


Kategorier: Krönikor, MarieLouise Samuelsson, Etik, Politik, Utland
Lärosäten: Karolinska institutet