Ramarna är ännu inte helt satta, men förändringsarbetet är redan igång och SND hoppas förhandla med Vetenskapsrådet om planens detaljer och pengar i oktober. Målet är att forskningsdata från alla discipliner ska kunna sökas genom SND, och att stödet för att publicera data ska komma närmare forskarna.
– Allt fler anslagsgivare och vetenskapliga tidskrifter ställer krav på öppna data. SND är servicefunktionen för att kunna uppfylla dessa krav, säger dess föreståndare, Max Petzold.
SND är sedan tidigare en nationell resurs för bevarande och tillgängliggörande av forskningsdata inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin, men detta uppdrag är alltså på väg att utvidgas. För att klara det har SND bildat ett konsortium med sju av landets stora lärosäten, vilka bidrar med ämnesexperter.
25 lärosäten
Totalt 25 lärosäten ingår i konsortiets nätverk, och samtliga har förbundit sig att inrätta en stödfunktion lokalt för att vägleda forskarna som ska tillgängliggöra sina data. Datahanteringsexperterna kommer i de flesta fall att finnas på biblioteken och ska kvalitetsgranska dokumentationen av datasamlingarna innan de görs sökbara.
För att kunna tillgängliggöras behöver all data nämligen beskrivas med metadata, till exempel om studiedesign, variabler och etiska tillstånd.
Det är framför allt forskare och studenter som använder SND för att söka forskningsdata, men Max Petzold hoppas att den bredare allmänheten också ska hitta till tjänsten. Den mesta datan är direkt nedladdningsbar, bara i vissa fall krävs en enklare ansökan eller en sekretessprövning.
SND har för tillfället en lagringsyta för data, men Max Petzold vill se en framtida lösning där varje lärosäte tillhandahålls en egen lagringsplats.
– Tillsammans med olika intressenter jobbar vi på en nationell lösning som kan göra att datan är under huvudmannens kontroll samtidigt som vi gör den sökbar. Att ha en säker lagring är oerhört viktigt, inte minst för känslig information som personuppgifter och hälsodata.
