Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ska akademin rädda världen?

Göteborgs universitet toppar Naturvårdsverkets rankning av statliga myndig­heters miljöarbete. Starkt stöd i ledningen och långsiktigt förändringsarbete tog lärosätet hit.

27 september, 2017
Jennie Aquilonius
Illustration Robert Hilmersson

Med 22 poäng av 23 möjliga ligger Göteborgs universitet högst upp på listan när Naturvårdsverket rankar 185 myndigheters miljöledningsarbete. Statliga myndig­heter är skyldiga att ha ett miljöledningssystem, som bland annat ställer krav på att det finns en miljöpolicy, handlingsplan och miljömål.
– Vi är stolta. Vi har en modig ledning som inte backar utan står för det långsiktiga arbetet, säger Katarina Gårdfeldt, föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, och ansvarig för Göteborgs universitets miljöledningsarbete.

Katarina Gårdfeldt

Hon berättar att vägen till toppen består av långsiktighet, starkt stöd från ledningen, kollegialt engagemang och tillgång till kunskap. Miljöarbetet ska genomsyra hela organisationen, och här spelar change management for sustainability, ungefär förändringsarbete för hållbar utveckling, stor roll.
– Det handlar bland annat om att starta aktiviteter som väcker kollegornas engagemang. På GMV, som drivs av Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, har vi ett nätverk av forskare och lärare som är engagerade i hållbar utveckling och vi har använt oss av dem för att utveckla aktiviteter och åtgärder. Det är också viktigt att någon på varje institution får arbetstid till att omsätta idéerna i verkligheten.

Klimatråd och intern klimatfond
Men GU hyllas inte bara i Naturvårdsverkets rapport. När det gäller höga utsläpp från flygresor är fem lärosäten värst av de 185 myndigheterna. I GU:s fall har utsläppen från flygresor ökat sedan 2008.
– Här finns en konflikt mellan målet om minskad miljöpåverkan och målet om ökad internationalisering.

För att komma åt problemet har universitetet startat ett klimatråd där forskare från en rad olika discipliner haft en stöttande och rådgivande funktion. Utifrån det har universitetet beslutat om en intern klimatfond som ska stödja initiativ för att minska klimatpåverkan. Till exempel har universitetet, genom klimatfonden, stöttat ett projekt för att använda sensorer för fjärravläsning av mätningar i havet runt Arktis och Antarktis där forskare gör miljöundersökningar. Det kan också handla om bra teknik för att underlätta digitala möten, till exempel genom videokonferenser.
– Vi har blottlagt den här konflikten med hjälp av miljöledningssystemet där vi noga mäter vad vi gör, då finns det fakta och siffror att diskutera. Nu pågår en omfattande debatt inom och mellan institutioner och fakulteter för att komma upp med förslag. En del institutioner har till exempel infört resfria månader.

Påbörjade miljöarbete tidigt
Men hur hamnade GU högst på Naturvårdsverkets lista? Ett svar är att lärosätet började tidigt. Redan 1990 bildades en miljösektion som senare kom att bli GMV.
– Det blev en stark förändringskraft. Att vi var, och fortfarande är, lokaliserade rakt under rektor är också viktigt.

1997 började universitetet jobba med miljöledningssystem. Några år senare startade GU processen för att bli certifierad enligt ISO 14001, en internationellt accepterad standard, och Emas, EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisionsordning. Certifieringen innebär att trycket på universitetet ökar eftersom utomstående aktörer granskar miljöarbetet. Att hållbar utveckling kom in i högskolelagen har också betytt mycket, tycker Katarina Gårdfeldt.
– Det förenklar givetvis arbetet att kunna luta sig mot en policy som är förankrad i högskolelagen. Det gör att vi investerar på riktigt för att förverkliga våra mål.

Fler ser till helheten
Hon upplever att mycket har hänt bara de senaste åren. Studenterna har en helt annan grundkunskap när de kommer in på universitetet i dag. Katarina Gårdfeldt är själv lärare och märker att hon kan starta från en högre nivå. Den ofta tröttsamma akademiska debatten om vad hållbar utveckling egentligen är håller på att blekna.
– Tidigare pratade folk om att de jobbade med social hållbarhet eller hållbar miljö. Nu förstår fler, mycket tack vare FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, att vi måste titta på helheten med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Och att vi då behöver identifiera målkonflikter och skaffa ny kunskap om det holistiska perspektivet.

För att integrera hållbar utveckling i utbildningen kan lärarna vid Göteborgs universitet hållbarhetsmärka kurser och program. När en medarbetare har formulerat ett lärandemål som berör hållbar utveckling syns det i kurskatalogen.
– Det viktiga är inte att hundra procent av kurserna ska vara hållbarhetsmärkta, utan att få lärarna att reflektera och diskutera kring hur deras ämne är relaterat till hållbar utveckling.

Katarina Gårdfeldt har särskilt en vision för lärarna:
– Min dröm är att vi ska förändra lärarutbildningen ytterligare, så att lärare som utexamineras hos oss har spjutspetskompetens i hållbar utveckling och förändringsarbete. Lärare som i sin tur kan fungera som förändrings­agenter med elever, kollegor och föräldrar ute i skolorna, säger hon.

Gammal policy utan miljömål
Näst sist i Naturvårdsverkets rankning, på 4 poäng av 23, ligger Luleå tekniska universitet. Universitetsdirektören Staffan Sarbäck är inte överraskad över placeringen. Redan i början av 2016 visade universitetets egen internrevisionsrapport stora brister i miljöledningsarbetet. Miljöpolicyn var för gammal och lärosätet saknade miljömål.
– Det var svidande kritik. Vi var på gränsen till att leva upp till lagstiftningen om miljöledning. De fyra poängen från Naturvårdsverket är ett kvitto på att internrevisionens slutsatser var korrekta. Den största bristen är systematiken, vi jobbar inte på det sätt som vi ska med miljöledningssystem, säger Staffan Sarbäck.

Den första åtgärden blev att göra en miljöutredning under 2016. I år ska miljöpolicyn revideras och mål formuleras. Staffan Sarbäck förklarar att LTU tidigare haft engagerade personer som jobbade med miljöledning, men i samband med pensionering och omorganisering tappade lärosätet fart.
– Vi behöver få till systematik och ett hållbart sätt att jobba som inte är personberoende.

Han berättar att LTU har tillskjutit resurser, tillsatt en handläggare som jobbar med miljöledningsfrågor och ytterligare en person har anställts för att arbeta med miljömål i upphandlingar. Ambitionen är att nästa år vara den myndighet i Naturvårdsverkets rankning som förbättrat sig mest.
– Den första målsättningen är att vi ska leva upp till lagstiftningen och ligga på en rimlig nivå, längre fram vill vi ligga högt.

Hållbarhetsnätverk kritiskt:
Lagstiftningen är för svag

För första gången ska UKÄ följa upp hur lärosätena följer högskolelagens krav på hållbarhetsarbete. Men Ulf Andersson, från hållbarhetsnätverket HU2, vill sätta hårdare press på lärosätena genom skarpare lagstiftning.

Hållbar utveckling skrevs 2006 in i högskolelagen. Nu följs lagen upp för första gången. Det är Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som granskar lärosätenas arbete med hållbar utveckling, dock avgränsat till utbildning.
– Vi har lagt det i vårt nya kvalitetsutvärderingssystem, under tematisk utvärdering, och UKÄ utvärderar än så länge bara utbildning. Det skulle bli för omfattande att även utvärdera hållbar utveckling i forskning, säger Henrik Holmquist, utredare på UKÄ.

Stor vikt vid systematik
Uppföljningen sker genom att lärosätena gör en självutvärdering utifrån en mall som UKÄ har tagit fram, som sedan granskas av en bedömargrupp. Det hela ska resultera i en rapport som presenteras för regeringen den 2 oktober och en nationell konferens senare i vinter.

Henrik Holmquist

I granskningen läggs stor vikt vid systematik, om det finns mål och hur de följs upp, samt hur hållbar utveckling integreras i utbildningarna. Bland bedömningsgrunderna finns också samverkan med studenter och arbetsliv samt mellan discipliner. Högskolorna ska också redovisa hur de säkerställer personalens pedagogiska och forskningsbaserade kompetens inom hållbar utveckling.

Lärosätet kan få ett av två omdömen: antingen är processen för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning väl utvecklad, eller så behöver processen utvecklas.
– Som det ser ut nu kommer vi inte att göra någon uppföljning av dem som har behov av utveckling, utan de får ta det till sig ändå. Det här är en ganska mjuk utvärdering, jämfört med de utvärderingar vi brukar göra, säger Henrik Holmquist.

Motstånd inom akademin
Genom åren har hållbarhetsentusiasterna inom akademin ofta haft svårt att få gehör. Det säger Ulf Andersson, kontaktperson för HU2, ett nätverk för universitetslärare som arbetar med hållbar utveckling, och projektledare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Göteborgs universitet.

HU2 har granskat 25 av lärosätenas självutvärderingar och Ulf Andersson urskiljer tre nivåer. Vissa lärosäten är kvar vid sina enstaka entusiaster som inte lyckas få in hållbar utveckling i styrdokumenten, i andra fall har det kommit upp på ledningsnivå och ut i verksamheten igen. I den tredje gruppen har entusiasterna fått upp hållbar utveckling på styrnivå men sedan har ledningen svårt med implementeringen, att engagera de övriga lärarna och forskarna.
– De kan ha satt upp mål, som att om fem år ska vi ha med hållbar utveckling i de flesta programutbildningar på en viss fakultet, men sedan säger fakulteten att den inte klarar det. Jag har läst om flera lärosäten som gjort två, tre försök men som gett upp för att motståndet var för starkt, säger Ulf Andersson.

Han tror att motståndet delvis handlar om akademins strukturer och organisation. Att högskolan generellt är organiserad efter olika ämnesområden med olika ekonomier gör att den som snabbt vill bli professor bör hålla sig strikt inom sitt ämne och inte göra några tvärvetenskapliga utsvävningar.
– Det är en svår struktur att jobba holistiskt och tvär­vetenskapligt i. Hållbar utveckling kräver att lärosätena satsar resurser på tvärvetenskapliga grupperingar.

Ulf Andersson

Lagen otydlig
Ulf Andersson menar också att skrivelsen i högskolelagen är för vag. För att den ska få effekt måste hållbar utveckling in i högskoleförordningen på ett tydligare sätt, särskilt i bilaga två som reglerar examensordningen. I dag finns hållbar utveckling framför allt med i ingenjörs- och lärarutbildningar.
– Vi ser ett klart samband mellan lärandemål om hållbar utveckling och att arbetet fungerar bättre på högskolorna. De flesta utbildningar har inga krav på hållbar utveckling, och då blir det svårt för entusiasterna ute i verksamheten.

Ulf Andersson poängterar vikten av bilaga två eftersom UKÄ granskar utbildningar regelbundet efter examenskraven. Om utbildningen inte motsvarar kraven drar UKÄ in examenstillståndet.
– Här har UKÄ ett skarpt verktyg. Men vid dessa granskningar av utbildningarna tittar bedömarna aldrig på de direktiv som finns i högskolelagen, där det står om hållbar utveckling.

UKÄ bör följa upp regelbundet
Ulf Andersson tycker att det är bra att UKÄ nu gör en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med hållbar utveckling inom utbildning. Han hoppas att bedömargruppen ska våga föreslå en skrivning i bilaga två och sätta poäng på samma sätt som Naturvårdsverket gör när de granskar statliga myndigheters systematiska miljöarbete, eftersom inget lärosäte vill ligga sist i en sådan mätning. Han skulle också gärna se att UKÄ gör regelbundna uppföljningar av hållbarhetsarbetet.
– Naturvårdsverket är inne på ett systematiskt tänkande med styrdokument, mål och uppföljning. Myndigheter som får 2–9 poäng får veta att de är väldigt dåliga på att använda miljö som styrmedel. Det borde vara en signal till vissa lärosäten att de inte följer högskolelagen.

Illustration Robert Hilmersson

Lärosätena lägger olika
mycket energi på miljön

Akademiska hus vill halvera sin energianvändning mellan år 2000 och 2025. Hållbarhetschefen önskar sig högre ambitioner från vissa lärosäten och skarpare lagkrav – och poängterar också vikten av social hållbarhet.

Vad Karlstads universitet har Akademiska hus tillsammans med lärosätet redan lyckats minska energianvändningen för värme och el med 48 procent mellan 2000 och 2014. Mycket tack vare ett så kallat marklager där energin som finns i marken används för att värma och kyla. Samma metod används nu på Frescati vid Stockholms universitet. I år uppnådde också ABE-skolan vid Kungliga Tekniska högskolan miljöbyggnad guld, den högsta miljöklassen i organisationen Sweden Green Building Councils certifieringssystem.

Akademiska hus baskrav är steg två av tre, miljöbyggnad silver.
– Det är svårt att ha guld som grundkrav eftersom det kräver att kunden är delaktig och vill vara med på tåget. Dessutom tror jag att det är bra att kravnivån inte är den högsta, de flesta människor vill göra bra ifrån sig, finns det ett steg uppåt tenderar folk att sträcka sig längre, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska hus.

Fyra hållbarhetsmål
Akademiska hus la in en högre växel 2012, när regeringen ålade alla statliga bolag att formulera specifika hållbarhetsmål. Akademiska hus funderade över var de hade störst möjlighet att påverka, och tog fram fyra hållbarhetsmål.

Ett av målen handlar om att samarbeta med lärosätena. Det görs bland annat genom femåriga utvecklingsplaner för alla campus där Akademiska hus använder en metod med hållbarhetsfrågorna i centrum. Här diskuteras till exempel hur transport- och logistiksituationen ser ut och om det finns några biologiska arter som måste bevaras eller stärkas. De svåra frågorna och intressekonflikter läggs tidigt på bordet.
– Vi tar ett samhällsansvar som är bredare än vårt bygga hus-uppdrag. Vi har en unik situation som fastighetsägare eftersom vi äger och utvecklar hela stadsdelar. Många av våra campus är som en stad i staden, allt finns där: affärer, transporter, studentbostäder, idrottsanläggningar och i vissa fall förskolor.

Akademiska hus samarbetar till exempel med Göteborgs stad och Chalmers kring en så kallad grön resplan. Tillsammans med andra aktörer har de tagit fram en eldriven buss, linje 55, som går mellan Chalmers två campus i Göteborg.

Mia Edolfsson,
Foto: Akademiska Hus

”Barbapapa-fråga”
Det svåraste med hållbar utveckling tycker Mia Edofsson är att det är något av en ”Barbapapa-fråga”; den ändrar sig utifrån vilket perspektiv du tittar. Den är också full av inneboende konflikter utan enkla svar.
– En stor fråga just nu är studentbostäder. Det går att bygga miljömässigt bra bostäder, men om de då också blir dyra är de exkluderande eftersom alla inte har råd att bo i dem.

Mia Edofsson upplever att lärosätenas engagemang varierar. Många är intresserade av att samarbeta, men det är inte alltid parterna hittar fram till varandra.
– Ibland har vi högre ambitioner än våra kunder. Men en del utmanar till och med våra krav. KTH har till exempel inskrivet i sina hållbarhetsmål att alla nya byggnader ska byggas enligt högsta möjliga miljöklass.

Hon önskar att vissa lärosäten hade högre ambitioner och tycker att lagkraven borde skärpas. Högskolorna och andra myndigheter kommer lite väl lätt undan.
– Det hade varit kraftfullt om regeringen ställde krav på alla myndigheter att ha höga ambitioner när det gäller miljöklassningen på byggnader de sitter i. Det hade drivit den hållbara utvecklingen inom fastighetsbranschen på ett bra sätt. Jag önskar att det var tydligare, att de inte kommer undan med att ”bara” ha hållbarhet i sina utbildningar, som det är i dag.

Bra fysisk miljö kan rekrytera
Mia Edofsson lyfter också vikten av social hållbarhet. Hon upplever att allt fler lärosäten har insett att den fysiska miljön kan vara avgörande för vart studenterna söker sig, den kan också påverka möjligheten till breddad rekrytering och möten mellan olika grupper. Senaste året har Mia Edofsson varit ute och pratat med ungdomar.
– Jag märker att speciellt många nyanlända och personer med utländsk härkomst inte ens vet att högskolorna är gratis. En del vågar inte gå in på KTH för att de tror att det är stängt och låst. Där kan vi som fastighetsägare göra mycket när det gäller hur vi skapar välkomnande campus genom att bland annat se över våra entréer. Men också hur vi ser till att människor med olika bakgrund kan mötas på ett bra sätt i den fysiska miljön. Det finns inte en lösning, allt beror på den specifika situationen.

Vid Umeå universitet och Chalmers testar Akademiska hus nya bokningssystem där anställda och studenter lättare kan hitta ändamålsenliga lokaler. Genom att veta var människor befinner sig är det också enklare att öka energi­effektiviteten genom att styra ventilation och värme.
– Vår bedömning är att hållbar utveckling kan vara kostnadsdrivande i enstaka fall. Men i det stora hela och på lång sikt är en miljöbyggnadscertifiering lönsam eftersom du sparar resurser och de som vistas i lokalerna mår bättre tack vare ett skönare inomhusklimat.

Kommer ni att nå målet med att halvera mängden levererad energi?
– Ja absolut. Men det blir inte lätt. Viktigast är att energieffektivisera våra befintliga byggnader. Vi har inkluderat brukarens energiförbrukning i våra miljömål och på så sätt tagit på oss att ta diskussionen med kunden om hur de använder huset, det är vi unika med i Sverige.

Möten över gränser ger
skjuts åt hållbarhetsfrågor

Hur kan hållbar utveckling integreras i olika kurser och program? Linnéuniversitet ordnar årligen kompetensutveckling för universitetslärare på temat.

Linnéuniversitetets kurs Lärande för hållbar utveckling har lyfts fram som ett gott exempel på kompetensutveckling av University Educators for Sustainable Development, ett internationellt projekt med fokus på hållbar utveckling inom högre utbildning. På kursen samlas allt från litteraturvetare till ekonomer för att lära sig integrera hållbarhet i sina utbildningar. Johan Älvgren, koordinator för hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet, berättar att just mötet mellan olika discipliner är viktigt eftersom hållbarhetsfrågorna inte ryms inom ett ämnesområde.
– De kräver att vi samarbetar över akademiska gränser. Det är nog också det som flest kursdeltagare framhållit som givande, det finns alltför få forum vid universiteteten att mötas över discipliner, säger han.

Saknade kompetens
Utbildningen arrangerades första gången 2013 på initiativ av universitetsstyrelsen. Johan Älvgren berättar att lärosätet ville satsa på hållbar utveckling, men upplevde att lärarna saknade kompetens.
– Många ville ta med det i sina utbildningar, men upplevde att de inte visste hur; vad var egentligen hållbar utveckling? Och hur kunde det integreras?

Johan Älvgren

På kursen, som är öppen för universitetslärare från hela landet, får deltagarna ta del av exempel från andra som integrerat ämnet i sina kurser och program, läsa om de hållbarhetsutmaningar som mänskligheten står inför och, det som varit mest uppskattat: att genomföra ett projekt i sin egen utbildning. Det kan vara att föra in ett moment på en kurs, snickra ihop ett förslag på en ny kurs, ordna en seminarieserie eller se över kurslitteraturen.
– Det talas ofta om hur lärare kan få in hållbar utveckling i kurser och program, något som en del kan uppleva som påtvingat och krystat. Ibland upplever jag att en mer framkomlig väg är att tala om vilken betydelse just mitt eller ditt ämne har för att möta de globala utmaningar vi står inför.

Inte bara för naturvetare och tekniker
Enligt Johan Älvgren finns det fortfarande en föreställning om att hållbar utveckling är en fråga för naturvetare och tekniker, inte samhällsvetare och humanister. En föreställning som han menar är helt fel. Han tar klimatfrågan som exempel:
– Det är viktigt att förstå hur naturen fungerar och svarar på en ökad halt av koldioxid. Men anledningen till att koldioxidhalten ökar i atmosfären handlar till stor del om människans sociala och kulturella system. Därför har humanister och samhällsvetare viktiga kunskaper att bidra med.

Tre åsikter

… om hållbar utveckling i högskolan

Stephan Bartel Foto: Ove Wall

Stephan Barthel, docent i Geospatial informationsteknik, inriktning samhällsplanering, och 2016 års miljöpristagare vid högskolan i Gävle.
– Hållbar utveckling i utbildning och forskning bör adressera något av FN:s 17 globala mål. Särskilt social hållbarhet är understuderat,
vi har inte ens definierat vad det är. Genom min forskning försöker jag göra det tydligare hur social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet hänger ihop. Det är till exempel inte hållbart att skapa städer som är bra på att hantera utsläpp och avfall men som samtidigt skapar ohälsosamma miljöer för människor.

Klara Westby

Klara Westby, språkrör Gröna studenter.
– Lärosätena lever inte upp till högskolelagens krav på att främja hållbar utveckling så bra som de borde. Vi börjar se en viss förbättring, med bland annat miljömärkta utbildningar, men det finns mycket mer att göra. Fossil Free Sverige har till exempel börjat trycka på för att universiteten ska divestera, alltså att sälja av och sluta nyinvestera i icke förnyelsebara energikällor. Vi vill också se hållbarhetslära inkluderad i utbildningarna.

Göran Finnveden

Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och ord­förande i bedömargruppen för UKÄ:s tematiska utvärdering av hållbar utveckling.
– Det är viktigt att ha ett systematiskt arbete för hållbar utveckling med tydliga mål från ledningen som följs upp. På det sättet ger lärosätet även stöd och legitimitet till de entusiaster som arbetar med frågan. Hållbar utveckling ska också integreras i utbildningen på olika sätt. Studenterna behöver få grundläggande kunskap om tillståndet i världen och verktyg som de kan använda i sitt kommande yrkesliv.

Jennie Aquilonius

Hållbar utveckling

Begreppet lanserades i den så kallade Brundtlandrapporten, Vår gemensamma framtid, som skrevs på uppdrag av FN 1987. Rapportens definition lyder: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Begreppet innehåller tre dimensioner: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. I FN:s Agenda 2030 anges 17 globala mål för att uppnå hållbar utveckling. Bland målen finns utrotning av fattigdom, god utbildning för alla och hållbar energi.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023