De fackliga organisationerna hävdar att det finns ett sedvanerättsligt lärarundantag som innebär att lärosätet inte har rätt att använda lärarens undervisningsmaterial utan lärarens godkännande.
Arbetsgivarna hävdar å sin sida att det inte existerar något lärarundantag för undervisningsmaterial, utan att lärosätena disponerar material som lärare producerat i tjänsten.
Frågan om upphovsrätt för undervisningsmaterial var över huvud taget inte intressant så länge materialet var analogt.
– Jag undervisade fram till för elva år sedan, och gjorde overheadbilder med pennor i olika färger. Då var det ju ingen som skulle komma på tanken att fråga efter de bilderna och vidareanvända dem. Det är först när materialet blir digitalt som det blir attraktivt och får ett värde för arbetsgivaren, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
Hon menar att universitetslärare med sitt namn garanterar den vetenskapliga kvaliteten, om någon använder materialet i ett annat sammanhang eller om det inte längre är aktuellt eller relevant, kan kvaliteten i materialet gå förlorad.
Git Claesson Pipping påpekar att en konsekvens av att lärosätena deklarerat att de har nyttjanderätt till undervisningsmaterialet är att det kan användas vid lärosätet även sedan läraren slutat, vilket kan få absurda konsekvenser.
– Ett exempel är att vi hade en medlem som bytt arbetsplats och som fick frågor per mejl från studenter från det första lärosätet när de sett en föreläsning läraren spelat in. Det fanns ingen på lärosätet som kunde svara på frågorna. Då kan man undra vad lärosätet har för kvalitetstänkande, säger hon.
Lärarundantaget huvudregel
SULF:s förbundsjurist Annika Wahlström påpekar att i upphovsrättslagen (1960:729) finns ingen allmän bestämmelse om anställdas upphovsrätt.
– Det innebär att om det inte finns något uttryckligt avtal som reglerar upphovsrätten i ett anställningsförhållande så gäller i stället som huvudregel på den svenska arbetsmarknaden en oskriven rättsregel, den så kallade tumregeln, säger hon.
Tumregeln innebär att arbetsgivaren för sin normala verksamhet får utnyttja verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens nyttjanderätt gäller bara sådana ändamål som kan förutses när verket tillkom.
Men Annika Wahlström menar att för universitetslärare är i stället huvudregeln det upphovsrättsliga lärarundantaget.
– Det är en oskriven rättsregel som bygger på lång tradition och som har vuxit fram genom sedvana. Det innebär att vid svenska universitet och högskolor gäller att upphovsrätten för forskningsmaterial eller material för undervisning och utbildning tillhör de personer som är verksamma där som lärare och forskare – inte lärosätet.
Rätt att utforma sin undervisning
Annika Wahlström anför att ett skäl till att lärarundantaget gäller är de särpräglade anställningsförhållandena vid universitet och högskolor med en utbredd arbetsfrihet – den akademiska friheten.
– I utbildningssammanhang innebär det att arbetsgivaren enbart beslutar om omfattningen av undervisningsskyldigheten. Läraren själv har rätt att utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. Det finns normalt över huvud taget inget krav på att läraren ska ta fram egenproducerat material för undervisningen.
Ytterligare ett skäl är undervisningens kvalitet.
– Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och den lärare som har skapat utbildningsmaterialet har ansvar för materialets kvalitet och återspegling av aktuell forskning.
Annika Wahlström poängterar att av lärarundantaget följer att lärarens tillstånd krävs för att ett lärosäte ska få nyttjanderätt till ett upphovsrättsligt skyddat material, som lärarens utbildningsmaterial.
Men hon påpekar att det även finns material framställt av universitetslärare där lärosätet har nyttjanderätt, som administrativt material, kursplaner, scheman och så vidare. Även visst undervisningsmaterial kan omfattas av tumregeln, exempelvis där läraren fått uttrycklig instruktion att ta fram ett undervisningsmaterial.
– Men huvudregeln är att upphovsrättsligt material tillhör de personer som är verksamma vid lärosätet som lärare och forskare. Denna utgångspunkt gäller inte bara i Sverige, utan även i de flesta europeiska länder och i USA. Men precis som i Sverige förs även internationellt diskussioner om arbetsgivarens rätt till utbildningsmaterial, säger Annika Wahlström.
Hävdar lärosätets nyttjanderätt
Lärosätena hävdar å sin sida att det inte existerar något lärarundantag som gäller för undervisningsmaterial som lärare tar fram i anställningen för sin egen undervisning, utan att lärosätena disponerar över det materialet på samma sätt som vid vilken annan arbetsplats som helst.
En rad universitet och högskolor har tagit fram riktlinjer för lärosätets nyttjanderätt till undervisningsmaterialet. Riktlinjerna ansluter till en mall från SUHF från 2012, mallens formuleringar återfinns i många av lärosätenas dokument. Några exempel är Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Konstfack, Malmö högskola och, som Universitetsläraren skrev om 31 augusti, Lunds universitet.
Kristina Ullgren, förvaltningsjurist vid Göteborgs universitet, förklarar bakgrunden till arbetsgivarnas ståndpunkt.
– Det finns ett lärarundantag i lagen om arbetstagares uppfinningar, där det framgår klart och tydligt att lärare vid högskolor har rätt att för egen del patentera tekniska uppfinningar som framtagits inom anställningen. Bakgrunden till detta är att lärosätena inte är organisationer som i sitt uppdrag har att förvalta patenterbara idéer.
”Inget som lagstadgar”
Men att lärarundantaget skulle gälla även undervisningsmaterial tillbakavisar hon.
– Det finns inget som lagstadgar om något slags lärarundantag inom upphovsrätten. I praxis finns den så kallade tumregeln som innebär exempelvis att om jag skriver något inom ramen för min anställning på universitetet har min arbetsgivare nyttjanderätten till det.
Kristina Ullgren påpekar att så länge undervisningsmaterialet var analogt var det kanske inte något större problem med tolkningen.
– Nu lever vi i en digital värld, där vi sprider allting på nätet. Sprider man annans upphovsrättsliga material innebär det ett upphovsrättsligt förfogande och då måste man ha samtycke från upphovsmannen i någon form. Om det i anställningen ingår som arbetsuppgift att exempelvis ta fram undervisningsmaterial för den egna undervisningen innebär detta med andra ord att det konkluderat föreligger ett samtycke till universitetets nyttjande. Om det inte föreligger något samtycke kan det bli fråga om intrång i upphovsrätten.
Fullständig orimlighet
Kristina Ullgren menar att en direkt parallell är att filmbolag lägger under sig alla rättigheter för att det därefter ska vara möjligt att distribuera och sälja filmproduktionen.
Hon hävdar att om lärosätet vore tvunget att inhämta tillstånd för varje användning skulle detta vara en fullständig orimlighet.
– Och skulle universitetet därefter ha att hålla reda på alla individuella avtal med alla lärare tid till annan, skulle det vara en oöverstiglig arbetsuppgift, säger Kristina Ullgren.
