KI:s riskanalys av Hongkong gjordes först i efterhand

Karolinska institutet genomförde mycket riktigt en riskanalys av etableringen i Hongkong, som rektor Ole Petter Ottersen sagt. Men den påbörjades över ett år efter att KI tagit emot donationen om 400 miljoner. Och det är ännu oklart om regeringen ens godkänt etableringen.
Ming Wai Lau Centre är beläget i Hong Kong Science Park.

Den största risken med Karolinska institutets etablering i Hongkong är att regeringen säger nej.
Detta enligt KI:s egen riskanalys, som inleddes först 2016, det vill säga efter att KI hade tagit emot de donerade miljonerna och då centret redan var under uppbyggnad.

Med tanke på att det nu snart gått ett år efter invigningen av Ming Wai Lau Centre borde förstås risken med ett nej från regeringen anses klart överspelad.
Men det är faktiskt fortfarande oklart om regeringen har sagt ja till utlandsetableringen eller om ett godkännande helt enkelt inte behövs.
Vilket i så fall innebär att Ming Wai Lau Centre är ett pilotfall i flera bemärkelser. Dels eftersom det är första gången ett svenskt universitet har öppnat filial i ett annat land, dels genom att regeringen inte anser sig behöva tillämpa Arbetsgivarverkets avtal och riktlinjer som annars gäller för lokalanställningar utomlands.

Sent påkommen analys?
KI:s riskanalys påbörjades alltså 2016 och pågick mellan mars och juni, då hade myndigheterna i Hongkong redan (november 2015) beviljat KI tillstånd att vara verksamt i landet.
Donationsavtalet mellan Anders Hamsten och Ming Wai Lau undertecknades i januari 2015 och de 400 miljonerna från donatorn utbetalades under 2015 till KI.
Tjänster hade utlysts och som det heter i riskanalysen ”pågår etableringen av ett helt nytt forskningscentrum”.

Det förefaller därmed aningen sent påkommet att inleda en analys av riskerna med Ming Wai Lau Centre. Att KI ändå gjorde detta förklaras möjligen till en del av att Riksrevisionen hade ”efterfrågat en systematisk riskhantering”.

Donatorn rik och hederlig person
Det bör tilläggas att också utbildningsdepartementet under 2015 verkar ha efterlyst någon form av riskanalys. Åtminstone inkom i december 2015 (som svar på fråga) mejl till utbildningsdepartementet från KI:s universitetsdirektör Per Bengtsson med besked om att donationen skett helt enligt KI:s donationspolicy samt att inga hinder förelegat för att motta donationen.

Tvärtom hade KI:s ”informella nätverk” i Hongkong samt Sveriges generalkonsul försäkrat att donatorn är ”en rik och hederlig person”.
Hur ”nätverket” kommit fram till dessa slutsatser är svårt att begripa.
Som framgår av Universitetslärarens tidigare artiklar var donatorn Ming Wai Laus far Joseph Lau i hög grad involverad i donationen, detta samma år (2014) som han dömdes för korruption och penningtvätt vilket både KI och utbildningsdepartementet rimligen kände till.

Ingen annan rapport
Men sannolikt räknas (från KI:s sida) inte någon annan riskanalys än den som påbörjas i mars 2016.
För när Universitetsläraren, med anledning av att KI:s nuvarande rektor Ole Petter Ottersens uttalande om att KI ”har gjort omfattande riskanalyser”, begär ut underlag för dessa finns nämligen endast en rapport, den från 2016.

I rapporten (som KI genomfört med hjälp av en extern konsult) framgår som förutnämnt att den största risken är att ”regeringens formella godkännande uteblir”.

Interna rykten
”Risken för negativ intern ryktesspridning” finns på andra plats av de fem prioriterade riskerna.
Placeringen som nästa största risk motiveras av att den är ”en väldigt viktig risk, att hantera omgående, då den kan ha stor påverkan på projektet”.
Hur och varför man föreställer sig att intern ”ryktesspridning” kan påverka projektet framgår inte av det material som är offentligt.

Risk för oegentligheter
På tredje plats listas ”risk för bristande administrativ styrning och kontroll av/i KI-Hongkong”, vilket kopplas till ”risk för oegentligheter i verksamheten”.
Gällande det sistnämnda kan noteras att man i riskanalysrapporten skriver att ”det är en aktuell frågeställning för KI utifrån det senaste årets händelser” (Macchiarini-skandalen).

Relaterat till detta gör biträdande universitetsdirektör Marie Tell i en tjänsteanteckning det tänkvärda påpekandet att det i gruppen som deltagit i riskanalysen finns ”mycket varierande förförståelse av begreppet oegentligheter”.

IT-säkerhet
Som fyra på listan över prioriterade risker återfinns ”Risk för bristande IT- och informationssäkerhet”.
Att detta förtjänar topplacering på risklistan kan för övrigt – i dagsläget, 2017 – sägas ha aktualiserats av Transportstyrelseskandalen och risker när en myndighet outsourcar verksamhet till andra länder.

På femte plats listas ”risk för att KI Hongkong tvingas förändras, förflyttas eller avvecklas under ogynnsamma omständigheter”.

Oro för krav på förmåner
Bland de risker som tagits upp, men som inte anses lika prioriterade finns en rad potentiella farhågor.
Exempelvis att ”nya uppgifter eller oegentligheter” om donationsmedlen, risker vid eventuell expansion mot Kina samt risker i samband med det lokalt tecknade hyresavtalet.

Vidare räknas det som bekymmersamt om den lokala personalen vid KI:s Hongkongfilial skulle kräva ”utökade anställningsförmåner”, i nivå med det svenska regelverket.
Uppenbarligen utgår KI från att den lokalanställda personalen inte ska ha samma förmåner som de svenska, trots att Ming Wai Lau Centre är en del av KI.

Lendahl i analysgruppen
Bland de som ingått i gruppen är endast två aktiva forskare, professor Urban Lendahl och docent Ola Hermansson. Sannolikt räknas de till ”nyckelpersoner” som varit med från början, det vill säga när idén om centret såldes in till Hongkong.
Detta skedde innan Macchiarini-skandalen briserade och i ett första skede lanserade Urban Lendahl Paolo Macchiarini (som Universitetsläraren tidigare skrivit om) som en av de stjärnforskare som skulle verka i Hongkong.

I övrigt bestod analysgruppen av då till förordnade rektor Karin Dahlman Wright, universitetsdirektör Per Bengtsson samt en rad jurister, ekonomer och HR-personal, vilket sannolikt förklaras av att de listade riskerna ska elimineras eller åtminstone minimeras med hjälp av KI:s ”styrning och kontroll”.

Riksrevisionen granskar
Kontrollen är dock inte enbart KI:s ansvar, eftersom KI är en myndighet har också Riksrevisionen en roll:
– Regeringen har ställt krav på återrapportering när det gäller etableringen, vilket innebär att den kommer att tas upp i KI:s årsredovisning. Det gör att det kommer att ingå som en del i vår revision. Att det dessutom handlar om mycket pengar är ytterligare ett skäl för Riksrevisionen att inkludera Hongkong-etableringen i revisionen av Karolinska institutet, säger Gina Funnemark, chef för Riksrevisionens avdelning för årlig revision.

När det kommer till den inte helt okomplicerade frågan om huruvida regeringen har givit det där formella godkännandet (som KI satte högst på riskanalyslistan) är det inte Riksrevisionens uppgift att fälla något avgörande, man nöjer sig med följande uttalande:
– Formuleringen i regleringsbrevet tolkar vi som att regeringen är informerad och medveten om den pågående etableringen i Hongkong, säger Gina Funnemark.

 

Detta har hänt i KI:s Hongkong-etablering:

  • 2014. KI inleder ett samarbete med Hongkongs regeringschef CY Leung, som visar sig få en aktiv roll som fundraiser för KI:s filial i den kinesiska provinsen.
  • December 2014. CY Leung mejlar till KI:s rektor Anders Hamsten om sitt kommande möte med affärsmannen Ming Wai Lau och dennes far Joseph Lau, tidigare under året dömd för korruption och penningtvätt. Leung meddelar därefter KI att han fått positivt besked om donation.
  • December 2014. Regeringen snabbehandlar ärendet och ger KI klartecken att gå vidare med etableringen. Anders Hamsten meddelar nyheten till CY Leung personligen.
  • Januari 2015. Hamsten och Ming Wai Lau undertecknar avtal som innebär en donation till KI i omfattningen drygt 400 miljoner kronor.
  • Februari 2015. KI:s styrelse informeras om avtalet i efterhand.
  • December 2015. KI:s universitetsdirektör Per Bengtsson klargör i mejl till utbildningsdepartementet att donationen skett enligt KI:s donationspolicy och att donatorn är ”en rik och hederlig person”.
  • December 2015. KI registreras i Hongkong som non-Hong Kong Company, med tillstånd att bedriva verksamhet.
  • Februari 2016. Anders Hamsten avgår, till följd av Macchiarini-skandalen. Regeringschef Leung är en av de första att, via mejl, beklaga avgången.
  • Mars 2016. KI påbörjar en riskanalys av etableringen i Hongkong.
  • April 2016. Riksrevisionen väcker frågan om KI har formell rätt att bedriva verksamhet i Hongkong.
  • Juli 2016. Regeringen gör en ändring i KI:s regleringsbrev, som innebär att KI själva får bestämma över etableringen i Hongkong.
  • Oktober 2016. Ming Wai Lau Centre invigs.
  • September 2017. Två KU-anmälningar riktas mot minister Helene Hellmark Knutsson (S) för regeringens hantering av KI:s etablering i Hongkong. Detta bland annat efter Universitetslärarens granskning.

Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Politik, Utland
Lärosäten: Karolinska institutet