Huvudfrågan gäller hur långt det så kallade lärarundantaget sträcker sig och om lärosätet har rätt att använda en lärares undervisningsmaterial. Universitetet hävdar att lärosätet vid behov kan använda lärarnas undervisningsmaterial i lärosätets verksamhet. De fackliga organisationerna hävdar däremot att universitetet måste komma överens med läraren om det vill använda materialet.
Den centrala förhandlingen slutade i oenighet.
I ett rektorsbeslut, ”Allmänna råd om Lunds universitets nyttjanderätt till upphovsrättsligt skyddat material” från 17 augusti 2017 lägger universitetet fram sin syn på frågan. Anette Nilsson, chefsjurist vid Lunds universitet, redogör för bakgrunden.
– Dels finns ett krav från EU att universitetet ska uttala sig om hur immateriella rättigheter hanteras i forskningssamarbeten, dels finns det emellanåt i verksamheten en osäkerhet om vad som gäller, säger hon.
”Inga förändringar eller nyheter”
Anette Nilsson menar också att rektorsbeslutet inte innebär någon förändring.
– Precis som framgår i beslutet syftar det till att skriva ner det som redan gäller, det är alltså inget nytt. Vår linje är också i enlighet med övriga universitets uppfattning, säger hon.
I policydokumentet skriver universitet att ”arbetsgivaren i normalfallet har nyttjanderätt” till det som läraren producerar i tjänsten, utan annan ersättning än lönen, och att arbetsgivaren även har rätt att ändra verket beroende på verksamhetens ändamål och behov.
Det innebär att universitet ska ha rätt att använda det som lärare förutsätts producera inom ramen för sin undervisning, som övningsuppgifter, läsanvisningar, tentamensuppgifter, inspelade föreläsningar och nätbaserad undervisning.
Striden gäller inte sådant material som är resultat av rent administrativa uppgifter som scheman och studieplaner, det anser både arbetsgivare och fackföreningar att arbetsgivaren förfogar över.
Inte heller gäller striden forskningsresultat, som båda parter anser att forskaren förfogar över. Men universitetet hävdar att universitetets avtal vid externa forskningssamarbeten kan begränsa den rätten, vilket SULF invänder mot.
Lärarundantagets räckvidd
Oenigheten mellan fack och arbetsgivare gäller det som populärt kallas lärarundantaget, och hur brett det gäller.
– Den viktigaste skillnaden är att vi i SULF menar att det finns ett vedertaget begrepp inom universitet och högskolor, det sedvanerättsliga lärarundantaget, säger förbundsjuristen Annika Wahlström.
Lärarundantaget utgör ett undantag från vad som normalt gäller på arbetsmarknaden, det vill säga att arbetsgivaren har rätt att använda det som en anställd producerar.
– Inom universitet och högskolor är situationen precis den motsatta, det är normalt den enskilda läraren som har upphovsrätten och för att arbetsgivaren ska få använda sig av material som läraren producerat måste man komma överens med läraren om det, säger Annika Wahlström.
Universitetet hävdar att lärarundantaget har mycket mindre räckvidd än vad fackföreningarna anser.
– Det formella lärarundantaget gäller patenterbara uppfinningar. Lärarundantaget framgår i lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Det nu aktuella beslutet handlar inte om patenterbara uppfinningar, utan om upphovsrätt, som är en annan slags immateriell rättighet, säger Anette Nilsson.
Oenighet om omfattningen
Själva kärnfrågan i oenigheten är alltså det upphovsrättsliga lärarundantagets omfattning. Lärarundantaget är en oskriven rättsregel som är baserad på sedvana, vilket innebär att det kan förändras.
– Nu försöker man vid Lunds universitet förskjuta positionerna och hävda att lärarundantaget är mer begränsat än vad vi i facken hävdar att det är.
Vi är oroliga för att Lunds universitets ”Allmänna råd” ska få en spridning som gör att man börjar tillämpa upphovsrätten på det här sättet från arbetsgivarnas sida, säger Annika Wahlström.
Hon påpekar att det förutom de juridiska aspekterna finns en kvalitetsaspekt.
– Det är bara upphovsmannen, den enskilde universitetsläraren, som kan garantera att materialet är vetenskapligt och pedagogiskt korrekt.
Informerar om rättigheter
Den centrala förhandlingen mellan facken och arbetsgivaren har alltså slutat i oenighet och då är det arbetsgivarens beslut om policydokumentet som gäller.
Frågan är hur SULF ska gå vidare i frågan.
– Vi ska gå ut med information till våra medlemmar både vid Lunds universitet och även nationellt om vilka rättigheter de har. Och sprida information vad man ska tänka på om man ingår ett avtal för att överlåta sitt material till arbetsgivaren.
En rättslig prövning är också möjlig.
– Om någon medlem uppfattar sig ha fått sin upphovsrätt kränkt av arbetsgivaren kan denne vända sig till sin lokala SULF-förening så får vi se om det går att driva ärendet i domstol, säger Annika Wahlström.
