Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Kommer att bryta ner akademin”

”Alternativa fakta” är ingen ny politisk strategi – men den digitala revolutionen ger konspirationsteoretikerna bred och snabb spridning. Utvecklingen utgör också ett hot mot akademin, befarade professor Bengt Kristensson Uggla vid ett seminarium i Almedalen.

5 juli, 2017
Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
I panelen ingick Heléne Lööw, docent vid Uppsala universitet, Bengt Kristensson Uggla, professor vid Åbo Akademi och Ulrika Knutson, journalist. Längst till höger syns Morten Sager, moderator och universitetslektor vid Göteborgs universitet.

– Det är ingen tillfällighet att Donald Trump, och många andra, använder alternativa fakta och medvetna lögner. Det är en medveten politisk strategi, säger journalisten Ulrika Knutson.
Hon befinner sig på seminariet Ingen tid för fakta – när känslor och åsikter jämställs med forskning och vetenskap, som arrangeras av bland andra Göteborgs universitet i Almedalen.

Hela panelen håller med om att det finns en utveckling med minskad respekt för fakta och vetenskap. Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur, företagsledning vid Åbo Akademi, säger att tvivlet på fakta delvis har sin grund i att vi är med om en radikal horisontalisering, där kvalitetshierarkierna bryts ner. Alltså: Det nya informationssystemet skapar en platt värld där alla uppgifter uppträder på samma nivå.
– Bokmässan i Göteborg är ett bra exempel: böcker om Gud, bilar, matlagning och deckare är på samma nivå. I början, när vi fick det här informationssystemet, såg vi kanske bara den demokratiska potentialen, det är en radikal demokratisering där ingen har något företräde.

”Informationssystemet är en kloak”
Bengt Kristensson Uggla menar att det är först nu samhället på allvar upplever de djupgående konsekvenserna av det digitala informationssystemet. Alla åsikter och uppgifter samlas i en grå smet där ”anything goes”.
– Om vi till en början trodde att informationssystemet var en motorväg där vi kunde åka ut och köra vart vi ville, har vi alltmer upptäckt att det är ett kloaksystem med mycket skräp och skit, och folk som medvetet matar systemet med mer skit, säger han.

Bengt Kristensson Uggla tror att vi underskattar konsekvenserna för kunskapen. Han oroar sig för att akademin okritiskt tar in det digitala informationssystemet för bland annat forskningskommunikation.
– Jag tror att det kommer att bryta ner akademin. Vi hamnar i samma situation som journalistiken; i en konkurrenssituation där det gäller att väcka uppmärksamhet.

Gammal strategi – nya förutsättningar
Heléne Lööw, docent i historia med inriktning extremism och samhällsskydd vid Uppsala universitet, ser många medier och debattörer som handskas vårdslöst med forskningsrapporter och fakta.
– Det är en del av en klickekonomi där det spelar mindre roll om en rapport säger det här eller inte. Det kan hänga ihop med den nya typen av journalistik där allt ska gå extremt snabbt. Det kan vara frustrerande eftersom den första mediala bilden av vad en rapport säger är nästan omöjlig att rätta till, säger hon.

Men alternativa fakta som politisk strategi är inget nytt, enligt Heléne Lööw. Det har alltid funnits människor som anser sig vara en utvald grupp som sitter inne med en förtigen, stigmatiserad sanning.
– Det var till exempel en del av nationalsocialismens agitation på 1920- och 1930-talet: att det fanns en korrupt elit, världen fylldes av en judisk konspiration som kontrollerade medier och forskning, kontroversiella saker fick inte sägas och att de själva företrädde sanningen, säger hon.

Skillnaden i dag är den digitala revolutionen. De självutnämnda sanningssägarna kan snabbt hitta varandra och få stor spridning. Deras åsikter och begrepp sipprar fortare in i den offentliga diskussionen.
– De har bland annat vridit begreppet yttrandefrihet till att innebära att alla, alltid, i alla sammanhang måste bjudas in eller ha rätt att yttra sig. Det som tidigare var en debatt har nu blivit: Du säger emot mig, alltså inkräktar du på min yttrandefrihet, säger Heléne Lööw och får publiken att skratta.
– Det är ett medvetet taktiskt koncept för att strypa all form av debatt, fortsätter hon.

”Blodig underhållning på förskräcklig marknad”
Ulrika Knutson känner att journalistiken har fått lite för många smällar och invänder:
– Journalistiken är nödvändig för demokratin, i den form vi har känt den sedan 1700-talet. Men den är också blodig underhållning på en förskräcklig marknad. Den är både och, det har den alltid varit, på samma sätt som teater och film, säger hon.
Ulrika Knutson påpekar också att medborgarna generellt har stort förtroende för medicinen, public service och vetenskapen.

Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023