Var går gränsen mellan populism och akademisk frihet?

Högerpopulismen växer i Europa och USA. Hur påverkar det den akademiska friheten? Och hur ska högskolan förhålla sig till spänningen mellan värderingar och objektivitet?
Fredrik Sjögren och Fredrik Sunnemark står bakom projektet Demokratiinitiativet vid Högskolan Väst. Projektet lade grunden till seminariet "Den akademiska friheten och populismen" som arrangerades i Almedalen på söndagen.

– Vi ser hur internationella kollegors frihet inskränks i länder som styrs av populistiska krafter, sade Ulf Dalnäs, prefekt för Högskolan för design och konstverk vid Göteborgs universitet, när han som moderator inledde seminariet Den akademiska friheten och populismen i Almedalen.

Mats Ericson, ordförande för Sulf, var också bekymrad.
– Kollegor ute i världen blir fängslade, torterade och dödade för att de har fel uppfattning. Vi har protesterat mot det på olika sätt, det har varit i Turkiet, Ungern och andra länder, sa han.

”Historien kommer att döma oss”
Seminariet ordnades av Högskolan Väst med grund i det treåriga projektet Demokratiinitiativet, som handlar om demokratiarbete inom högskolan och lärosätenas samhällsansvar.

En av anledningarna till att projektet startades var den våg av högerpopulism som sköljt över Europa under det senaste decenniet, berättade Fredrik Sunnemark, idé- och lärdomshistoriker och docent i idéhistoria vid Högskolan Väst. Han står bakom projektet tillsammans med kollegan Fredrik Sjögren, doktor i statsvetenskap.
– Det är viktigt att fråga sig vad ett lärosäte ska göra. Vad kan vi göra? Vad bör vi göra? Vad får vi göra? Var går gränserna mellan det objektiva och det normativa? Vad kan vi göra rent praktiskt? Vilka skyldigheter har vi på ett historiskt, moraliskt plan? sade Fredrik Sunnemark.

Fredrik Sjögren påminde om att historien en dag ska döma oss för hur vi agerar i dag. Att vi inte får glömma förra gången samma frågor var aktuella. Som exempel tog han Bollhusmötet på 1930-talet, då studentkåren i Uppsala ville förhindra att tio judiska akademikerflyktingar släpptes in i Sverige.
– Huvudfrågan som det hela kokar ner till är den om värderingar och objektivitet. Vad är, å ena sidan, objektivitet? Kan det uppnås? Är det önskvärt? Och, å den andra, de värderingar som högskolan är satt att verka för, dels politiskt, men också vår typ av universalism, att det är oförenligt med vetenskapens kall att låta kategorier som kön, sexualitet och etnicitet bli betydelsebärande, sade han.

Var går gränserna?
Med i panelen fanns också Ung Vänsters ordförande Henrik Malmrot som menade att nazister och fascister måste stängas ute från högskolan. Moderatorn Ulf Dalnäs undrade hur forskare med felaktiga värderingar i så fall ska strypas, med tanke på den akademiska friheten.
– Det handlar om de som ger forskningspengar, i dag är det främst den svenska staten. Det kan vara att ja, du vill titta på människors egenskaper utifrån deras etnicitet, det kanske inte är en särskilt fräsch forskning, då får du inte forskningspengar, svarade Henrik Malmrot.

Fredrik Sunnemark invände att det finns problem med gränsdragningar. Hur skyddar vi frihet genom gränser? undrade han.
– Det kanske är så, att vi måste sätta stopp, men hur gör vi det? Var går gränserna? Hur stoppar vi normaliseringsprocesserna, de små stegens tyranni? sade Sunnemark.

  • Mats Ericson, ordförande för SULF, Henrik Malmrot, ordförande för Ung Vänster och Fredrik Sjögren, doktor i statsvetenskap, Högskolan Väst.
  • Ulf Dalnäs, moderator och Sabine Pettersson, ordförande för Liberala studenter.
  • Från vänster: Ulf Dalnäs (moderator), Sabine Pettersson (Liberala studenter), Mats Ericson (SULF), Henrik Malmrot (Ung Vänster), Fredrik Sjögren (Högskolan Väst) och Fredrik Sunnemark (Högskolan Väst).

”Lita på idéernas kamp”
Mats Ericson menade i stället att forskning är en kamp mellan idéer. Den stund vi börjar begränsa forskningen utifrån politiska förutsättningar, oavsett om det är vänster eller höger, börjar vi begränsa forskningsfriheten. Samhället måste stå ut med att det finns de som gör saker som kanske inte känns helt okej.
­– Jag hade en äldre professor som sade att det viktigaste vi har att göra på den här institutionen, det är att lära studenter att se saker från olika perspektiv. Alltså att klara av att se saker från flera håll och kritiskt granska dem. Det tycker jag är kärnan.

Sabine Pettersson, ordförande för Liberala studenter, höll med. Vi kan inte styra vem som har rätt och fel utifrån deras politiska åskådning, det är inte så det funkar inom högskolan, tyckte hon.
– Inom högskolan testar akademiker sina idéer. Det kommer fram obehagliga forskningsresultat, det gör det alltid, det är bara acceptera. Högskolans viktigaste roll är att se till att vi pratar om fakta. När vi ser strömningar i samhället där det sprids falska sanningar måste högskolan tala om att vad som är falskt.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Politik