UHR hade regeringens uppdrag att kartlägga och analysera lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande. Uppdraget redovisades till regeringen 1 april förra året i rapporten ”Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?”.
– Vi föreslog också att vi skulle få i uppdrag av regeringen att regelbundet följa upp lärosätenas arbete med frågorna, men vi har inte hört något sedan dess. Det var lärosätena själva som ansåg att det är viktigt att det här följs upp för då blir det resultat, säger Aleksandra Sjöstrand.
Arbetet med rapporten låg rätt i tiden.
– Vi fick stor respons och det var väldigt trevligt att jobba med uppdraget.
Det görs mycket och det är många aktiviteter vid lärosätena. Vi har också efter vår rapport sett att en del lärosäten har börjat strukturera sitt arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande och det är glädjande.
Snedrekryteringen är oförändrad
Men de problem som UHR pekar på i rapporten kvarstår.
– Statistiken visar att den sociala snedrekryteringen inte har förändrats de senaste tio åren. Ju lägre utbildningsbakgrund föräldrarna har, desto mindre sannolikhet att gå över till högskolestudier, och tvärtom. Det är ett väldigt stabilt mönster.
Också den könsmässiga snedrekryteringen består. Arbetet med att få fler kvinnor till manligt dominerade utbildningar har gått framåt något, medan det är mycket svårt att locka män till kvinnligt dominerade utbildningar.
Lärosätenas arbete med breddad rekrytering har, trots goda intentioner, brister.
UHR menar att lärosätena ofta inte följer upp de olika initiativen så att man vet om de ger något resultat.
– Vi har rekommenderat att regeringen uppdrar till lärosätena att ta fram strategier för arbetet med breddad rekrytering. I de strategierna ska ingå vissa komponenter, som att högskolorna ska utgå från sin egen situation och definiera vad som är breddad rekrytering för dem. De ska också ha mål för arbetet som går att mäta. De mål man nu har är ofta väldigt övergripande, som att öka mångfalden, vilket är svårt att följa upp.
Struktur saknas
En annan sak som saknas är samordning, lärosätena arbetar med många olika saker inom sfären breddad rekrytering och breddat deltagande men de kopplas i liten utsträckning till varandra.
– Arbetet är oftast inte strukturerat. Vi tycker att det är viktigt att de olika delarna som ingår i arbetet kopplas till varandra. Men lärosätena ser inte alltid att de olika delarna hänger ihop, säger Aleksandra Sjöstrand.
Hon exemplifierar med att bedömning av reell kompetens och alternativt urval också är en del av arbetet med breddad rekrytering. Likaså är arbetet med likabehandlingsfrågor en del i det arbetet.
– Som exempelvis homosexuell är man kanske rädd för att söka till högskolan, man tror kanske att man blir diskriminerad.
Lärosätets rykte avgörande
Över huvud taget menar Aleksandra Sjöstrand att lärosätets rykte kan avgöra vilka personer som söker sig dit.
– Det är jätteviktigt vilken bild man förmedlar. Särskilt de forskningstunga, gamla universiteten har ett stort arbete framför sig att locka till sig ungdomar från studieovana hem.
Aleksandra Sjöstrand påpekar att inkluderingen består av tre steg: breddad rekrytering, breddat deltagande och tillträde till arbetsmarknaden.
– Ja, det räcker inte att bara ta in studenter, utan man måste hjälpa dem att fullfölja studierna, stödja dem på olika sätt, säger hon.
Det handlar också om vad som händer i slutet av studierna.
– Hur lärosätena jobbar med övergången till arbetsmarknaden är också viktigt. Att se vad utbildningen kan leda till för arbete är mycket mer angeläget för studenter från studieovana hem än för studenter från akademikerhem. Det finns forskning på det.
Efter att rapporten överlämnades för ett år sedan fortsätter UHR att jobba utifrån resultaten i undersökningen.
– I maj arrangerade vi en konferens om trackit-koncept. Det handlar om hur man följer upp studenter så att man ser om de har problem och om de riskerar att inte fullfölja utbildningen. Indirekt är det ett sätt att jobba med breddat deltagande, säger Aleksandra Sjöstrand.
Utredning ska vara klar 2018
På regeringsnivå verkar arbetet mot snedrekryteringen framskrida med måttlig hastighet.
Utbildningsdepartementet meddelar att UHR-rapporten om breddad rekrytering är under beredning, men att förslagen i Jörgen Tholins så kallade tillträdesutredning om ett öppnare och enklare antagningssystem är mer lovande för att minska den sociala snedrekryteringen.
Departementet påpekar också att breddad rekrytering ingår i uppdraget för Pam Fredmans nytillsatta utredning Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. ”Alla ska ges möjlighet att gå vidare till högskoleutbildning oavsett bakgrund och en utvecklad styrning måste underlätta detta” står det i direktiven.
Den utredningen ska vara klar i december 2018.
Också att utbyggnaden av nya utbildningsplatser styrs mot högskolor utanför storstadsområdena anser utbildningsdepartementet bidrar till att motverka den sociala snedrekryteringen.
– Regeringen behöver ta frågan om breddad rekrytering på allvar och stötta lärosätena genom att ge förslagsvis UHR i uppdrag att följa upp det arbete som görs. Att hänvisa till att frågan bereds i regeringskansliet är inte tillräckligt, kommenterar Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.