Professorn Peter Winsor är stammis på campuskaféet vid University of Alaska Fairbanks; han har jobbat här i nio år men hans göteborgska skvallrar om var hans liv och vetenskapliga karriär började.
När han flyttade till Alaska blev han påmind om kusternas betydelse för människors boende, föda och fritid. I diskussioner med kollegor växte insikten om att oceanografin ofta glömmer bort de kustnära områdena, både för att fokus ligger ute i haven och för att vetenskapsfartygen inte kan gå grunt.
Med klimatförändringarna blir det samtidigt allt viktigare att förstå vad som sker i ekosystemen längs kusterna.
– Det bästa sättet att skapa klimatrelevanta tidsskalor, på 10–50 år och med mätningar varannan vecka, är att få folk som bor längs kusten att känna att det är deras viktiga uppgift, säger Peter Winsor.
Han startade därför projektet Coastal Community Ocean Observers, C2O2, som nu rullar på med hjälp av fem samhällen som mäter vattnets temperatur, djup, salthalt och klorofyll.
– Med dessa enkla mätningar kan vi fånga stora förändringar i ekosystemen. Laxvandringen och säljakten i Alaska påverkas till exempel av stratifikationen i havet.
I King Cove har datainsamlingen blivit en del av högstadieskolans naturvetenskapliga studieplan.
– Detta kanske är modellen för att säkra mätningarna i framtiden. En bonus är att vetenskap och teknologi kommer in i byarnas klassrum, säger Peter Winsor.
Han tror att de vetenskapliga verktygen också kan hjälpa kustsamhällena att förstå förändringarna de upplever och därigenom stärka deras anpassningsförmåga.
När Peter Winsor åker på en arktisk marinekologikonferens i Tromsö i norra Norge i juni hoppas han hitta forskarkollegor som vill bidra till att skapa ett nätverk av medborgardrivna mätningar längs kusterna i samtliga arktiska länder.
– Vi har visat att det går att få ihop i Alaska med alla de logistiska utmaningar som finns här, så då går det nog var som helst.
