Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ett forskningens andrum för tvärvetenskapen

På Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet är det tvärvetenskap som gäller. Tanken är att impulser från flera håll och ämnen inom akademin ska ge nya perspektiv och ny kunskap till forskningen.

2 juni, 2017
Björn Forsberg
Forskarna i Pufendorfinstitutets Tema Digiwork arbetar med att undersöka hur den tekniska revolutionen förvandlat sättet vi arbetar på, både som individer och på en organisatorisk nivå, samt utmaningarna detta innebär nationellt och globalt. Foto Kennet Ruona

En stor trädgård omger den pampiga byggnaden där Pufendorfinstitutet har sina lokaler. Inomhus möter man höjd och rymd och grekiska statyer som påminner om att den klassiska institutionen och universitetets antikmuseum också har haft sin hemvist här. Sture Forsén, som är Senior Scientific Advisor, och Sune Sunesson, föreståndare, berättar om institutets arbete.
– Jag skulle vilja beskriva institutet som ett forskningens andrum. Vi ger forskare från olika fakulteter inom Lunds universitet möjligheten att komma samman kring olika ämnen och forskningsområden på ett förutsättningslöst sätt, säger Sune Sunesson, och fortsätter:
– Tvärvetenskap är inte en uppräkning av vad olika vetenskaper tycker om ett visst fenomen, utan ett gemensamt arbete för att undersöka ett visst forskningsområde.

En av de första professorerna

Ett besök på Pufendorfinstitutet passar på flera sätt när Lunds universitet i år firar 350 år. Namnet har institutet fått från en av de första professorerna i Lund, Samuel von Pufendorf. Och tvärvetenskap var inte heller främmande när universitetet började sin verksamhet, även om det var på dåtidens sätt.

Den som var professor i ett ämne när universitetet var ungt kunde övergå till en professur i ett helt annat ämne, eller vara professor i flera ämnen samtidigt. På så sätt samlades kunskap från flera discipliner hos en person.

Samuel von Pufendorf var exempelvis historiker, men också teolog som även utbildade sig inom juridik. När von Pufendorf var professor i Lund 1668 till 1675 gjorde han sig känd som ett av Europas största namn inom rättsfilosofi. Hans arbeten fick stor betydelse för idéutvecklingen hos flera olika ämnen som juridik, statskunskap och folkrätt.
– Pufendorf var en upplysningsfilosof som ville att man höll isär kyrkans och statens uppgifter, eftersom han hade en filosofisk grund som bröt med det traditionella, säger Sune Sunesson.

Hans idéer har influerat andra
I Lund trycktes 1672 De Jure naturae et gentium, von Pufendorfs mest bekanta verk. Här tar han upp idéer av andra 1600-talsfilosofer, som Thomas Hobbes och Hugo Grotius, men sätter in dem i ett eget resonemang.

Pufendorf menade till skillnad från Hobbes att freden var samhällets grundsituation. Hans idéer om folkrätt och sociala fördrag kom att ha inflytande på flera senare filosofer, bland andra John Locke.

Så impulserna från Pufendorf var mer än ett namn när förslaget att inrätta ett ”Institute for Advanced Studies” vid Lunds universitet lades fram 2007 av dåvarande rektorn Göran Bexell på initiativ av professorn i fysikalisk kemi, Sture Forsén. Samma år godkändes förslaget och året efter fick institutet överta en byggnad från 1886 som ursprungligen uppfördes för att hysa Fysiska institutionen.

Forskarna bestämmer själva
Sture Forsén blev institutets förste föreståndare, men har alltså numera efterträtts av professorn från Socialhögskolan, Sune Sunesson.
– Vi tillämpar en ansats där forskarna själva får bestämma vilka idéer de vill utveckla – vi vill hjälpa dem att hitta nya frågeställningar och utveckla nya forskningssamarbeten, säger Sune Sunesson.

Pufendorf­institutet är ett forskningens andrum. Här träffas forskare från olika fakulteter för att diskutera olika problem. Foto Bengt Pettersson

Pufendorfinstitutets lokaler ligger ett stenkast från universitetsbiblioteket och det gamla biskopshuset. När Pufendorfinstitutet tog över lokalerna kunde de renovera och anpassa lokalerna med hjälp av bidrag från stiftelser, framför allt pengar från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, och i maj 2009 invigdes det nya institutet.

Ser fördelar med tvärvetenskap
Trots sina skilda kunskapsbakgrunder – Sune Sunesson har ägnat sig åt studier av socialvårdens sociologi och facklig organisering, medan Sture Forsén har upptäckt saturation transfer-metoden och är initiativtagare till Sveriges första forskningsby, Ideon – är de båda överens om fördelarna med tvärvetenskap och har samma syn på hur en sådan arbetsform kan bidra till ny kunskap.
– Det som är viktigt är att man gör något tillsammans. Det finns ett tydligt värde i det, säger Sture Forsén.

Sune Sunesson menar att forskare inom universitetet ofta kan vara bundna av olika strukturer som hårt reglerade forskningsprogram och fakultetsgränser. Han anser att den typen av strukturer försvårar för tvärvetenskaplig forskning – eftersom det helt enkelt inte finns tid eller utrymme.
– Vi vill vara en motvikt till detta. Vi kräver inte färdiga resultat från de forskare som har avslutat sitt Pufendorftema eller sin advanced study group. I stället vill vi att de ska dra nytta av att arbeta tvärvetenskapligt – eftersom det kan ge dem andra perspektiv och ingångar.

Tema och advanced study group, ASG, är de två arbetsformer som tillämpas på institutet och är beteckningar för tvärvetenskaplig verksamhet i gruppform. Teman initieras av forskare från alla områden och fakulteter. För att antas som tema måste projektet vara originellt, hålla en hög vetenskaplig nivå och ha medlemmar från minst tre fakulteter. Varje grupp, vanligtvis runt tio personer, arbetar tillsammans vid institutet en eller två dagar i veckan, i ungefär åtta månader. En ASG kan beskrivas som ett ”mini-tema” och består av en grupp forskare från minst tre fakulteter som samlas kring ett gemensamt forskningsproblem.

Nya frågeställningar föds
Det finns idag tre teman och sex ASG:er,; några exempel är Tema Engergy Justice, Tema Digiwork, ASG The Nature of Peace och ASG New Pathways out of Poverty. Varje år välkomnas också internationella gästforskare och man arrangerar konferenser, workshops och symposier och ger ut en skriftserie.

Institutets arbetsformer har lett fram till helt nya forskningssatsningar och samarbeten inom exempelvis astrofysik/astrobiologi, där man är på väg mot en helt ny kunskap.
– Forskningen drivs framåt av det gemensamma arbetet forskare emellan – det är där nya frågeställningar och perspektiv föds. Det är därför vi vill ge dem förut­sättningar för att låta tanken lyfta, och ta helt nya och oväntade riktningar, och det tycks faktiskt fungera, säger Sune Sunesson och fortsätter:
– För ett par årtionden sen sågs både skapandet av nytt liv och möjligheten att hitta utomjordiskt liv som science fiction. I dag är det vetenskapliga samfundet generellt sett ense om att det är en fråga om när, inte om, någon av dessa vetenskapliga ambitioner kommer att lyckas.

Hittills har ungefär 350 personer deltagit i Pufendorfinstitutets teman och ASG:er.
– I princip är alla välkomna och det har visat sig att en majoritet av ämnena vid universitetet finns representerade, säger Sture Forsén.

Studerade konflikter om vatten
Redan Samuel von Pufendorf arbetade på 1600-talet med frågor kring fred och konfliktlösning; han var en förkämpe för tanken att internationell rätt var oberoende av kristendomen och ansåg att denna rätt var förbehållen mänskligheten oavsett tro.

Konfliktlösning arbetar man med även i dag i en ASG som heter The Nature of Peace. Ett tidigare tema studerade också hydrosocialitet, vilket innebär att man formulerar nya aspekter och lösningar på konflikter om vatten.
– En sådan fråga är vem som har rätten till vattnet i Nilen; är det Egypten för det vatten som flyter genom landet eller är det Etiopien där den ena källan till Nilen finns. Beroende på svaret så hamnar man i helt olika svar på hur en konflikt om vattnet ska lösas, och en sådan fråga har ju många infallsvinklar; historiska, juridiska, folkrättsliga, hydrologiska och så vidare, säger Sune Sunesson.

Samuel von Pufendorf visade att nya tankar kan bryta ny mark för lång tid. På samma sätt hoppas man i dag att teman och ASG:er på dagens Pufendorfinstitut ska få betydelse för framtidens samhälle, men för att få in tvärvetenskapliga arbetssätt på ett tidigt stadium vill Sture Forsén och Sune Sunesson få med sig fler unga forskare.

Under 2017 ska därför Pufendorfinstitutet utlysa ett tema riktat till nyblivna doktorer.
– Vi vill stötta de forskare som precis har blivit klara med sina avhandlingar. Genom att ge dem en tidig möjlighet att arbeta tvärvetenskapligt kan vi bidra till att bredda deras forskningsperspektiv innan de har blivit allt för vana vid att arbeta i de vanliga formerna, säger Sune Sunesson.

Vad gör du här?

Sara Brogaard

Sara Brogaard, lektor och deltagare i Tema Energy Justice.
– Jag funderar över hur vi ska få ett fördelningsperspektiv när vi går över till förnybar energi; det är huvudfrågan för gruppen i vårt tvärvetenskapliga samarbete. Vi har fördjupat oss i rättvisefrågorna när det gäller energiomvandlingen.

Vilka är med i arbetsgruppen?
– Gruppen består av tio personer med olika ämnesbakgrund, bland annat en jurist, två ingenjörer från LTH, en humanekolog och en miljöekonom. Själv är jag naturgeograf, men arbetar nu även med frågor kring hållbarhet och bioenergi. Vi kompletterar varandra och får genom våra olika ämnesbakgrunder både en bredd och ett djup.

Hur länge har ni jobbat med temat?
– Sedan i höstas samlas vi en dag i veckan för att diskutera olika aspekter på rättvisa och energi. Därmed är vårt tema ett av de senast startade vid Pufendorfinstitutet.

Vad har ni för mål?
– I maj i år ska vårt arbete resultera i en workshop kring energi och rättvisa.
Vi ska också presentera det vi har kommit fram till i en tidskrift och på en konferens.

Björn Forsberg

Fem anställda

 

Fullständigt namn: Pufendorfinstitutet.

Antal anställda: Fem anställda och 35 personer i arbetsformerna teman och advanced study groups.

Högsta chefen: Sune Sunesson, föreståndare.

Huvudsäte: Biskopsgatan i Lund.

Omsatte förra året: 12,16 miljoner kronor.

Verksamheten startade: Maj 2009.

Målsättning: Verksamheten bedrivs i gruppform. Att hjälpa forskare att hitta nya frågeställningar och utveckla tvärvetenskapliga forskningssamarbeten.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023