Kerstin Lidén är professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet.
– Ämnet uppfanns mer eller mindre av min lärare, Birgit Arrhenius, som var professor i arkeologi och som 1976 startade Arkeologiska forskningslaboratoriet.
Kerstin Lidén varvade arkeologistudierna med biologlinjen och disputerade i laborativ arkeologi. Hon berättar att området har vuxit lavinartat internationellt där det omväxlande kallas archaeological science och archaeometry. I Sverige finns inriktningen bara vid Stockholms universitet.
Olika naturvetenskapliga metoder
Arkeologiska forskningslaboratoriet gör exempelvis analyser av jordar på boplatser och kan identifiera var människor bott och var stallet varit. Man undersöker fetter som fastnat i keramik för att se vad folk använt kärlen till. En forskare använder georadar för att spåra vad som döljer sig under markytan.
Labbet gör också isotopanalyser av skelett för att se vad människorna ätit och om de har flyttat mellan olika områden. En avdelning jobbar med DNA där man tittar på släktskap och sjukdomar och kan bedöma kön, ögonfärg och hårfärg.
– Vi är inte bundna vid en metod. Vad som styr oss är de arkeologiska frågeställningarna och vi försöker lösa frågorna med hjälp av olika naturvetenskapliga metoder, säger Kerstin Lidén.
Hus på Birka och Erik den heliges grav
Projekt som arkeologiska forskningslaboratoriet varit involverat i är att hitta det nyfunna huset vid hamnen i Birka, undersöka hur jordbruket introducerades i Skandinavien samt medverka vid den omtalade öppningen av Erik den heliges grav.
– Vi analyserar också benresterna från det spännande projektet där man varje sommar gräver i en fornborg på Öland. De som hittas i borgen verkar ha blivit ihjälslagna vid samma tidpunkt för cirka 1 500 år sedan.
Du kan läsa mer om den öländska fornborgen på www.sandbyborg.se.
