2014 ändrades reglerna så att det blev möjligt för utländska doktorander att räkna med doktorandtiden för att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. I två aktuella domar gäller frågan hur den bestämmelsen ska tolkas.
I båda fallen har Migrationsverket gett den utländska doktoranden avslag på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd.
Doktoranderna har båda överklagat till Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå och fått rätt. Därvid har Migrationsverket överklagat båda domarna till Migrationsöverdomstolen men inte fått prövningstillstånd för någon av dem.
I det ena fallet har den sökande haft uppehållstillstånd för doktorandstudier i minst fyra år. Men Migrationsverket anser inte visat att han haft doktorandtjänst hela den perioden.
Doktoranden blev enligt examensbeviset klar med sin doktorsexamen efter tre år och åtta månader och Migrationsverket menar att det visar att han inte haft doktorandtjänst i minst fyra år, något som verket betraktar som en förutsättning för att kunna få permanent uppehållstillstånd.
Men Migrationsdomstolen gör en annan bedömning och ger den sökande permanent uppehållstillstånd.
Domstolen menar att Migrationsverkets tolkning av aktuella förarbetsuttalanden är felaktig och citerar ur propositionen:
Regeringen anser ”att det bör införas en möjlighet för utlänningar, som beviljats uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå, att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.” /…/ ”Möjligheten bör också, såsom kommittén har föreslagit, gälla oavsett hur doktoranden finansierar sina studier och oavsett om doktoranden faktiskt arbetar under studietiden eller inte” (Proposition 2013/14:213 s. 34).
Saknas några dagar
I det andra fallet har doktoranden bedrivit doktorandstudier i minst fyra år, men hon har inte haft uppehållstillstånd för doktorandstudier under hela den tid hon varit doktorand. Det saknas några dagar för att det skulle bli fulla fyra år.
Migrationsverket menar att eftersom doktoranden inte haft uppehållstillstånd i minst fyra år, så kan hon inte få permanent uppehållstillstånd.
Men Migrationsdomstolen gör även här en annan bedömning.
Domstolen påpekar att doktoranden bedrivit forskarstudier i minst fyra år och haft uppehållstillstånd som gäststuderande eller forskarstuderande under motsvarande period. Att doktorandens uppehållstillstånd för en liten del av perioden varit ett uppehållstillstånd för gäststudier tillmäter inte domstolen någon betydelse och beviljar därmed permanent uppehållstillstånd.
Migrationsverket har alltså överklagat båda domarna till Migrationsöverdomstolen men inte fått prövningstillstånd för någon av dem.
Enligt Migrationsverket innebär detta att verket inte behöver ändra sin praxis på grund av de här domarna.
– Vi har överklagat de här två ärendena för att vi vill ha en vägledande dom. Men vi betraktar inte en dom i en underrätt, Migrationsdomstolen, som vägledande utan behöver en dom i högsta instans, säger Patrik Pettersson, rättslig expert på Migrationsverket.
Inte övertygade av argumentationen
Att Migrationsöverdomstolen inte ger prövningstillstånd innebär alltså, enligt Migrationsverket, att domen inte har prövats i högsta instans och därmed inte är en vägledande dom.
– En dom i en underrätt läser vi och ser om vi blir övertygade av argumentationen. Och i de här fallen är vi inte övertygade av Migrationsdomstolens argumentation, säger Patrik Pettersson.
Han påpekar att Migrationsverket har att gå efter lagtexten, vägledande domar i högsta instans, och i viss mån efter förarbetena.
– Och så tittar vi på domar i liknande ärenden, som till exempel rör uppehållstillstånd för arbete, säger Patrik Pettersson.
Åtminstone i de här fallen anser Migrationsverket att det är formuleringarna i lagen som har företräde.
– Det kan tyckas hårt för den enskilde, men står det fyra år i lagen så är det fyra år som gäller. Var skulle det annars sluta? säger Patrik Pettersson.
”Tolkar inte enligt lagens anda”
SULF:s förhandlingschef Robert Andersson menar att sammantagna blir de här två fallen märkliga.
– I det första fallet har doktoranden rätt uppehållstillstånd i fyra år, men har inte varit aktiv doktorand i fyra år. I det andra fallet är det tvärtom, då räcker det inte med att ha varit doktorand i fyra år, eftersom hon inte hade uppehållstillstånd på rätt sätt i fyra år.
Robert Andersson anser att Migrationsverket inte tolkar bestämmelserna efter lagens anda.
– Migrationsverket tolkar lagen och domsluten så att det blir maximalt till nackdel för doktoranderna. Och själva syftet med den senaste regeländringen är ju att Sverige ska kunna ha kvar de som doktorerat i landet. Då blir det konstigt om man säger nej på rent tekniska grunder.
Robert Andersson påpekar att Migrationsverkets uppfattning i det första fallet innebär att det finns ett incitament för utländska doktorander att inte bli färdiga för tidigt med forskarutbildningen utan se till att den tar fyra år.
Efterlyser fler ärenden
Han ser som en konsekvens av Migrationsverkets inställning att fler ärenden måste drivas till domstol.
– Vi i SULF ska genom vår doktorandförening efterlysa sådana här ärenden och driva dem så att vi till sist kan få frågan prövad i högsta instans, säger Robert Andersson.
