Underbetald doktorand fick rätt mot Chalmers

Doktoranden Xin Luo fick under doktorandtiden på Chalmers för låg ersättning. Efter disputationen krävde och fick han 180 000 kronor retroaktivt.
– Xin Luo är en modig ung man som gjort att stipendiedoktoranderna blivit synliga på Chalmers, säger doktorandombudet Moyra McDill.
Xin Luo visste först inte vilka bestämmelser som gäller. Chalmers information om regler och avtal finns bara på svenska.

Xin Luo berättar att han var mastersstudent vid Shanghais universitet och träffade en professor från Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, vid Chalmers och bad att få bli hans doktorand.
2009 fick han klartecken från professorn att bli dubbeldoktorand vid de två lärosätena.

2009 vistades Xin Luo vid Chalmers under september till december och hela 2010 var han i Kina. Men 2011 kom han till Sverige igen, finansierad av ett statligt kinesiskt stipendium.
Samma år, 2011, hade Chalmers antagit policyn att stipendiedoktorander ska ha lika stor total ersättning, efter skatt, som anställda doktorander.
– Vår regel är ju att vi ska toppa upp deras ersättning så att den blir motsvarande den som anställda doktorander har, säger Chalmers prorektor Mats Viberg.

Vid samma tid följde Chalmers upp med att lärosätet inte längre ska anta doktorander som finansieras med stipendier utan att alla doktorander ska vara anställda. Detta med undantag för bland annat dubbelexamina och doktorander från strategiskt viktiga samarbeten med andra universitet. Fortfarande finns varje år ett tiotal stipendiefinansierade doktorander vid Chalmers.

Reglerna bara på svenska
Under doktorandtiden hade Xin Luo börjat inse att han hade för låg ersättning men upplevde att det var svårt att kräva att få den ändrad.
– Som doktorand är man mycket beroende av sin handledare och enligt kinesisk tradition betraktar man dessutom sin lärare som en mästare som man ska se upp till, säger Xin Luo.

Hela processen har varit känslomässigt påfrestande för honom.
Chalmers doktorandombud Moyra McDill förklarar lite senare att Xin Luo och andra doktorander som finansieras med stipendier har små möjligheter att veta vilka bestämmelser som gäller vid Chalmers. Reglerna att doktoranderna har rätt till högre ersättning finns bara skrivna på svenska. Dessutom finns avtalen om nivån på doktorandlönen bara på svenska.
– Det är viktigt att de regler som kom på plats för att fungera för internationella doktorander finns på ett språk som de förstår, säger Moyra McDill.

Hon ser som det grundläggande problemet i hela händelseförloppet en brist på kommunikation.

Efter att ha försvarat sin avhandling 2014 åkte Xin Luo tillbaka till Kina.
Men han ville inte följa den ursprungliga planen att även disputera vid Shanghais universitet utan återvände 2016 till Sverige, nu med permanent uppehållstillstånd.
På sommaren 2016 kontaktade han doktorandombudet Moyra McDill som med stöd av doktorandsektionen tog sig an hans ärende.
Moyra McDill räknade då tillsammans med SULF-ombudsmannen Friedrich Heger ut vad Xin Luo borde haft i ersättning.

Chalmers försökte lösa situationen
Doktorandlönen 2013 efter skatt beräknade de till ungefär 17 500 kronor i månaden i genomsnitt. Efter Xin Luos licentiat 2013 borde lönen ha ökat men han fick fortfarande bara 12 000 kronor i månaden från sitt stipendium; det kom in 36 000 kronor på hans bankkonto var tredje månad.

Sedan följde flera möten under hösten 2016 och vintern 2017 och till slut förhandlade SULF:s Friedrich Heger fram en ersättning på 180 000 kronor.
– När väl Chalmers förstått vad som hänt har de försökt lösa situationen på bästa möjliga sätt, säger Moyra McDill.

Även Friedrich Heger anser att lärosätet tagit sitt ansvar.
– Jag tycker att Chalmers har gjort ett jättebra jobb, säger han.

Inga rutiner
Men frågan är hur Xin Luo över huvud taget kunde hamna i den här situationen. Har ingen på Chalmers koll på villkoren för stipendiedoktorander?
Svaret är nej, uppenbarligen inte.
– Vi försöker få en central samordning, men det är svårt av flera skäl. Ett är att de här doktoranderna är så få i varje miljö att det inte blir några rutiner kring dem, säger prorektor Mats Viberg.

När doktorander antas med stipendiefinansiering är det oftast fråga om ett samarbete med ett utländskt universitet om en dubbelexamen eller annan form av utbyte. Det gör att stipendiedoktorander inte antas efter utlysning av en doktorandtjänst utan kommer, så att säga, in från sidan och till stora delar förblir osynliga.
– Man får leta efter stipendiedoktoranderna eftersom de inte syns. Till exempel finns de inte med i personaldatabaser eftersom de inte är anställda, säger Mikael Fogelström, prefekt vid institutionen MC2.

”Ska inte behöva hända”
Kanske har Xin Luos fall uppmärksammat Chalmers på stipendiedoktorandernas situation.
– Det behövs ett bra sätt att hantera dem, så att vi har klara papper på vilken ersättning de får från sitt hemuniversitet när vi tar emot dem. En sådan här sak ska inte behöva hända, säger Mikael Fogelström.

I februari 2017 fick Xin Luo den retroaktiva ersättningen. I dag bor han i Sverige och söker jobb.
Han tycker om Sverige och friheten här.
– Jag tror på allas lika värde och mänskliga rättigheter, säger han.

Moyra McDill menar att Xin Luo gjort en värdefull insats.
– Den här typen av stipendiedoktorander har varit nästan osynliga, men tack vare Xin är de inte det längre. Efter honom har det varit flera andra som har kommit till mig och vars problem har lösts utan att jag behövt agera i en process som med Xin.
– Xin är en modig och beslutsam ung man. Han kommer att bli en tillgång för Sverige, säger Moyra McDill.

Xin Luos handledare har hänvisat Universitetslärarens frågor till institutionens prefekt Mikael Fogelström.


Kategorier: Artiklar, Doktorand, SULF, Villkor
Lärosäten: Chalmers tekniska högskola