Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Överklagandenämnden underkänner anställning vid Göteborgs universitet

Överklagandenämnden för högskolan har underkänt en anställning som vikarierande lektor i lingvistik vid Göteborgs universitet.
– Det kan inte uteslutas att viceprefekten påverkat den sakkunniga och därmed utgången av ärendet, skriver ÖNH.

27 april, 2017
Per-Olof Eliasson

Göteborgs universitet utlyste förra året ett vikariat som lektor i lingvistik på 50 procent med placering vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Flov. Anställningsbeslutet togs 28 juni 2016 och institutionen anställde en av de sökande, BB.
En av de andra sökande, AA, överklagade till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, och menade att hon är mer meriterad, bland annat eftersom hon är docent i ämnet.

Göteborgs universitet framför i ett svar till ÖNH att BB är mer meriterad inom de ämnen som är primära för anställningen och att hon redan undervisat på liknande kurser på institutionen.

Universitetet har inför anställningsbeslutet anlitat en intern sakkunnig, docent EC. I en skrivelse till ÖNH anför EC att hon blev ombedd att inte göra någon rangordning av kandidaterna. ÖNH refererar hennes uppfattning:
”Om hon hade gjort en rangordning så hade hon varit tvungen att ranka AA som etta, eftersom hennes undervisnings- och forskningsområden är lika relevanta för tjänsten som BB, och hon har så mycket mer erfarenhet med undervisning, forskning, och handledning.”

Jobbade redan på institutionen
I ytterligare en skrivelse till ÖNH påpekar EC att chefen som gav henne uppdraget att vara sakkunnig ”inledde deras samtal med att det skulle vara smidigast om BB skulle få jobbet, vilket hon tyckte kändes obehagligt. Hon frågade honom om hon skulle rangordna kandidaterna, och han sa nej.”
Hon skrev sitt utlåtande på ett sätt som gjorde det tydligt att den enda fördelen som BB har över AA härleder från att hon redan jobbar på institutionen.

ÖNH påpekar att det inte finns något krav i högskoleförordningen eller GU:s anställningsordning att kandidaterna ska rangordnas.
Överklagandenämnden tar i sitt beslut inte ställning till vem av de båda sökande som är mest meriterad. Men nämnden beslutar att upphäva universitetets beslut att anställa BB.

I bedömningen anför nämnden bland annat: ”I det aktuella ärendet har den sakkunniga fått veta att det är smidigast att den person som senare anställdes skulle få anställningen. Universitetet har inte avvisat detta påstående.”

ÖNH skriver i beslutet:
”Att instruera eller på annat sätt söka påverka en sakkunnig är enligt Överklagandenämndens mening inte förenligt med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Då det inte kan uteslutas att den administrative chefen/viceprefektens uttalande kan ha påverkat den sakkunniga och därmed utgången i ärendet ska universitetets beslut att anställa BB undanröjas.”

”Beklagar om EC känt sig påverkad”
I ett mejl till Universitetsläraren kommenterar institutionens prefekt Fredrik Engström ÖNH:s beslut. Han hävdar att när den sakkunniga menar sig ha fått signaler om att det fanns en preferens för en av kandidaterna, är det ”en uppfattning vilken står i total motsats till institutionens uttryckliga intention och instruktion”.
– Vi beklagar om hon på något vis känt sig påverkad eller osakligt instruerad och att hon inte, före det att beslut fattades, påpekat för någon i ledningsställning att så var fallet, skriver han.

Fredrik Engström hävdar att det faktum att ÖNH undanröjde anställningsbeslutet beror på något som närmast kan beskrivas som en lapsus från universitetets sida.
– Nu i efterhand kan vi bara beklaga att ett klargörande från institutionens sida till ÖNH angående den påstådda instruktion som EC menat påverkat henne tyvärr uteblev eftersom vi bedömde att det inte var relevant för en bedömning av de sökande, skriver han.

Nämndens beslut effektlöst
I praktiken har ÖNH:s beslut inte haft någon effekt för den aktuella anställningen. Nämndens utslag är daterat 16 december 2016 och vikariatet skulle vara längst till och med den 31 januari 2017.
Men även om det funnits längre tid att agera menar Fredrik Engström att rättsläget inte medger att universitetet skulle ha sagt upp BB.

De rättsliga förhållandena mellan statliga myndigheter som arbetsgivare och deras arbetstagare innehåller nämligen både offentligrättsliga och privaträttsliga delar.
Den civilrättsliga delen är ett vanligt anställningsavtal, medan myndighetsbeslutet är en myndighetsutövning. Myndighetsbeslutet går att överklaga men de privaträttsliga delarna uttalar sig inte ÖNH om.

Prefekten Fredrik Engström hänvisar till Arbetsdomstolens dom 74/16 från 2016-12-14:
”Att Statens överklagandenämnd efter överklagande beslutar att undanröja en statlig myndighets anställningsbeslut innebär inte att ett redan ingånget anställningsavtal upphör eller att anställningsmyndigheten får avsluta den påbörjade anställningen utan att följa anställningsskyddslagen. Statens överklagandenämndsbeslut utgör inte heller saklig grund för uppsägning av arbetstagaren.”

Så med stöd av domen i Arbetsdomstolen hade BB kvar tjänsten tills vikariatet löpte ut.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023