Människor från hela världen marscherade för fri vetenskap

Det började som ett lokalt initiativ i Washington för att hylla den fria vetenskapen. Men manifestationen spred sig, inte bara i USA utan över hela världen, och på lördagen deltog människor på över 600 platser i March for Science för att visa sitt stöd för forskningen. Universitetsläraren rapporterar från Portland, USA, och från flera av marscherna i Sverige.
March for science Portland
De går sista året i high school och älskar naturvetenskap. – Det är det coolaste ämnet för man får lära sig hur allt hänger ihop, säger Leron Gay, längst till vänster, som på lördagen demonstrerade i Portland, USA, med Ryan Nagel, Jared Preble och Urban Heffler. Foto: Kajsa Skarsgård

Under lördagen hörs ropen från March for Science på hundratals platser runt om i USA.
– What do we want?
– Science!
– When do we want it?
– After peer review!

I Portland, Oregon, har hela promenadstråket längs floden fyllts av människor med hemmagjorda skyltar i händerna. Vårvädret denna dag är lika ombytligt som stämningen i samtalen som pågår i folkhopen.
Aldrig har så här många forskare från olika discipliner samlats med andra medborgare för att fira vetenskapen, och aldrig har de känt sig tvungna att demonstrera på bred front för att hävda vetenskapens plats i samhället.
– Faktaförnekelsen krossar mitt hjärta, så det är fantastiskt att vara här i dag, säger zoologen Jessica Reichers som bär en stickad rosa mössa, mönstrad som en hjärna.

March for Science Portland
Jessica Reichers, längst till höger, är zoolog och demonstrerar med kompisarna Steve Dienes och Karen Ronning-Hall. Hjärnmössorna har de fått av en kompis. Foto: Kajsa Skarsgård

”Får inte överge människor”
Hon jobbar på en delstatsmyndighet där hennes expertunderlag är efterfrågat av beslutsfattarna, men från sina kollegor på liknande positioner i andra delstater och på federal nivå hör hon om en ökad politisk press.
De senaste månaderna har hon börjat ringa sina kongressledamöter, och önskar att ännu fler gjorde det. Inte bara i frågor om forskningsfinansiering utan till exempel också för att politikerna ska främja nya jobb i området där västkustens största kolkraftverk nu stänger på grund av konkurrensen från den billiga naturgasen.
– Vi får inte överge människorna som drabbas av den tekniska utvecklingen. Vi behöver också fler forskare som beslutsfattare. En dag kanske jag själv ställer upp i ett lokalval, säger Jessica Reichers.

Demonstrationståget traskar sakta genom stan.
– Hey hey! Hey-ho! Alt facts has got to go!
Organisatörens första bedömning är att det är många fler på plats än väntat, uppåt 15 000 personer.
När tåget hittar tillbaka till parken vid floden har längorna med vetenskapstält förvandlats till lekstugor. Vid ett bord blandar barn vinägercocktails för att upptäcka vad som händer med snäckor när haven försuras, vid ett annat bygger de konstrobotar av pennor, pappmuggar och små motorer.

March for Science Portland
Barnen blandar vinägercocktails för att lära sig vad som händer med snäckorna när haven försuras.
Foto: Kajsa Skarsgård

Minska glappet till allmänheten
Forskarna och vetenskapsivrarna som anordnat demonstrationen har också skapat föreningen Portland Science Advocates med syftet att arbetet som påbörjas här i dag ska fortsätta. Att minska glappet mellan forskning och allmänhet är ett av målen.
Demonstranten och biologen Emilie Henderson jobbar med samverkan varje dag. Hennes arbetsplats, Institute for Natural Resources vid Oregon State University, har som uppgift att bistå beslutsfattare inom politik och näringsliv med expertis.
– Det är en utmaning. Vi forskare behöver samarbeta med personer som kan beslutsprocesserna och de sociala nätverken i dem så att vi kan nå rätt personer med rätt mängd nyanserad information vid rätt tillfälle, säger hon.

March for Science Portland
Emilie Henderson jobbar med samverkan på Oregon State University och John Harrison och Stephen Henderson är professorer vid Washington State University.
– Vi är här för att öka medvetenheten i samhället om vetenskapens betydelse.
Foto: Kajsa Skarsgård

Bredvid henne håller biogeokemisten John Harrison från Washington State University i en stor ballong som föreställer jorden.
– Det är viktigt att forskare runt om i världen uttrycker varför det amerikanska universitetssystemet är viktigt också för vetenskapen globalt, säger han.

Han vill att forskare världen över fortsätter att komma till USA för att jobba, och att de amerikanska forskarna välkomnas utomlands.
– Vi har en postdokforskare som har fått en tjänst vid Linköping universitet, säger han glatt och vimlar bort med sina kollegor medan ett brassband börjar spela för vetenskapen.

2 500 marscherade i Stockholm
March for Science-arrangemangen i Sverige verkar ha fallit väl ut.
I Stockholm marscherade man från Mariatorget till Medborgarplatsen.
– Vi är lite överväldigade över hur många som slöt upp och hur mycket uppmärksamhet det blev både i massmedia och sociala medier. Vi räknade till runt 2 500 personer, säger Cissi Askwall från Vetenskap & Allmänhet som samordnade Stockholmsmanifestationen.

Ett dominerande tema i talen var att beslutsfattare bör använda vetenskapligt grundade underlag för sina beslut.
– Men man lyfte också fram kopplingen till demokratin; att en viktig del i ett demokratiskt samhälle är oberoende forskning och att forskare förmedlar sina resultat och berättar hur de arbetar, säger Cissi Askwall.

  • 2 500 personer deltog i March for Science i Stockholm, enligt Vetenskap & Allmänhet. Foto: Erik Cronberg
  • March for Science, Stockholm. Foto: Erik Cronberg
  • March for Science, Stockholm. Foto: Erik Cronberg
  • Marschen i Stockholm avslutades på Medborgarplatsen. Foto: Erik Cronberg
  • Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, har fått viss kritik för sitt deltagande i marschen. Foto: Erik Cronberg

De många plakaten lyfte också andra frågor.
– Många plakat handlade om vikten av källkritik och ett vetenskapligt angreppssätt hos oss alla, inte bara hos politiker och beslutsfattare. Många plakat var också riktade mot ”alternativa fakta” eller falska nyheter.

Kritik mot minister
I Sverige verkar det närmast råda konsensus om värdet av forskning och vetenskap, vilket inte minst den debattartikel som publicerades innan manifestationen och som undertecknades av representanter för 67 organisationer, bland dem SULF, vittnar om.
– Det känns alltså inte som att vetenskapen är i jättestor fara i Sverige. Däremot är det angeläget att manifestera för att påminna om vikten och värdet av att använda sig av vetenskap och ett kritiskt förhållningssätt.

Bland talarna märktes Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, vilket det riktats en del kritik mot.
– En poäng är att ministern säger att fri och oberoende vetenskap är viktigt. Om regeringen tycker att det är angeläget så måste den ju sedan också visa det i praktisk handling, säger Cissi Askwall.

Göteborg manade till öppen dialog
Också i Göteborg var arrangemanget framgångsrikt.
– Det var en toppendag, solen sken, ett trumslagarband spelade och det strömmade in massor av folk när vi samlades på Gustav Adolfs torg. Vi var cirka 1 000 personer när vi tågade iväg uppför Avenyn till Götaplatsen, säger Jennie Turner från Vetenskapsfestivalen som arrangerade manifestationen i Göteborg.

March for Science Göteborg
Tåget i Göteborg gick längs Avenyn till Götaplatsen.
Foto: Frida Winter

På Götaplatsen var det bland annat intervjusamtal med rektorerna vid Göteborgs universitet och Chalmers, Pam Fredman och Stefan Bengtsson.
Näringslivsmannen Carl Bennet talade utifrån sitt perspektiv och liksom Lena Malm, ordförande för kommunfullmäktige i Göteborg och professor Olle Häggström, populärvetenskaplig författare och engagerad motståndare till pseudovetenskap och faktaresistens.
– Budskapet var att det är viktigt att man håller dialogen öppen; att det finns en kommunikation mellan allmänhet och forskare, även med dem som är lite faktaresistenta. Och att man reflekterar själv över den information som kommer till en, säger Jennie Turner.

Stråk av självkritik i Umeå
I Umeå kom mellan 250 och 300 personer för att delta i marschen.
– Det är vi nöjda med, vi hade inte varit ute i så god tid och forskare kanske inte är så vana att gå med plakat. Det var mycket universitetsmänniskor, men också lite blandat folk, säger Annika Mossing från SLU.

  • Mellan 250 och 300 personer deltog i March for Science i Umeå. Foto: Alex Christensen
  • March for Science, Umeå. Foto: Alex Christensen
  • March for Science, Umeå. Foto: Alex Christensen

Bland talarna fanns både naturvetare och humanister.
– En gemensam tråd var att det fanns ett stråk av självkritik. Om vi tycker att politiken och människor i allmänhet borde ta till sig av forskning och vetenskap så fanns en insikt att forskarna och universiteten bör reflektera över sin egen roll. Vad kan vi göra bättre? säger Annika Mossing.

Hon citerar Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet som talade under manifestationen.
”Om en relation inte fungerar så är det oftast inte bara den ena partnerns fel.”

Annika Mossing hänvisar också till det tal som Ola Nordebo, politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, höll.
”Vetenskaperna får aldrig sättas på piedestal. Vetenskapliga inlägg utgör aldrig det sista ordet eller den sista upptäckten. Vi manifesterar i dag inte för vetenskap som facit, tvärsäkerhet eller upphöjd auktoritet, utan för insikten om att vetenskaperna, deras metodik, arbetssätt och oberoende, är helt avgörande för vår förmåga att föra en kvalificerad, kunskapsbaserad samhällsdebatt.”

March for Science arrangerades också i Uppsala och Luleå.
Enligt medieuppgifter slöt flera hundra Uppsalabor upp. Drygt 200 av dem marscherade också från Stora torget till Ångströmslaboratoriets öppna hus.
Hemsidan www.marchforscience.com noterar att manifestationen hölls på 610 platser i hela världen plus originalmanifestationen i Washington DC.

Kajsa Skarsgård, Portland
Per-Olof Eliasson, Göteborg


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Forskning, Politik, Samverkan, Utland