Högskolan på Gotland etablerades som självständigt lärosäte år 1998 och var Sveriges minsta regionala högskola.
Olle Jansson, i dag rektorsråd för Campus Gotland, hade 2011 fått i uppdrag att utreda alternativen för högskolans framtid. Han konstaterade då att Högskolan Gotland hade ett starkt tryck på sig.
– Det är inte bara storleken, läget på en ö, de demografiska förändringarna med minskande årskullar och det politiska trycket från utbildningsdepartementet som gör högskolan utsatt, menade han.
Olle Jansson levererade i utredningen en bitvis besk kritik av hur högskolan fungerade. Han hade häpnat över ”ryckigheten och kortsiktigheten” i verksamheten. Bland högskolans styrkor nämnde han den lojala, uppfinningsrika och engagerade personalen.
Stor andel studerade på distans
Högskolan på Gotland var det lärosäte i landet som hade störst andel studenter, ungefär två tredjedelar, som bedrev studier på distans. Det var en anledning till ytterligare oro för högskolans framtid och risken för nedskurna anslag.
– Då fanns en diskussion om de så kallade nollpresterarna, och att lärosätena inte skulle få ersättning för de studenter som inte tog examen. Det var ett orosmoln för Högskolan på Gotland med en stor andel studenter på distans och sämre genomströmning, säger Olle Jansson i dag.
Samarbetade sedan tidigare med Uppsala
I utredningen presenterade han två alternativ. Antingen fortsätta som självständigt lärosäte, eller slå sig samman med ett annat lärosäte – och i så fall var det enda realistiska alternativet Uppsala universitet eftersom det redan fanns ett samarbete. Båda alternativen, menade Jansson, skulle av nödvändighet innebära stora förändringar. Vi vet hur det gick; sedan 1 juli 2013 är Campus Gotland en del av Uppsala universitet.
– Som jag uppfattade var drivkrafterna för samgåendet med Uppsala universitet att dåvarande Högskolan på Gotland ville hamna i en organisation med en struktur som säkrade en långsiktig stabilitet både när det gällde kvalitet och resurser för såväl forskning som utbildning, säger Olle Jansson.
Söktrycket har ökat
– nya utbildningar planeras
Samgåendet mellan Sveriges äldsta universitet och Sveriges yngsta högskola verkar ha avlöpt väl.
– Vi har fått ett starkare varumärke och ökat självförtroende, säger Bengt Jönsson, ordförande i Saco-S vid Campus Gotland.
En rad faktorer pekar på en utveckling som går åt rätt håll. Söktrycket har ökat kraftigt, både på campus och på distans. Utbudet har utvecklats, nya program har tillkommit och många fler är planerade att börja till höstterminen 2018. Antalet campusstudenter har ökat med cirka 40 procent och distansstudenterna har minskat i motsvarande grad.
– Det har inte varit några nedskärningar eller uppsägningar men det finns en viss oro bland lärare som i huvudsak undervisar vid distanskurser, säger Bengt Jönsson.
Lite gnissel finns det förstås i organisationen.
– Vi på Gotland har märkt att olika institutioner har lite olika spelregler för arbetstidsplanering, restider och traktamenten, vilket är frågor som behöver lösas.
Komplex organisation
Bengt Jönsson konstaterar att skillnaden mellan att vara en självständig högskola och campus vid ett stort universitet är stor.
– När vi var en egen högskola hade vi en ad hoc-organisation, det var snabba beslut och korta beslutsvägar.
Då var det en nybyggaranda; antalet anställda gick från 30 till 230 på 15 år.
– Nu är vi inne i en komplex linje-stabsorganisation med nästan 7 000 anställda och 85 enheter. Det är ibland svårt att veta vem som fattar beslut.
Till saken hör att Uppsala universitet har en decentraliserad organisation där institutionerna har stor självständighet.
– Campus Gotland är inte en egen enhet, utan en plats där universitetets institutioner och fakulteter bedriver verksamhet. Lärarna och forskarna som arbetar på Campus Gotland tillhör sina institutioner på universitetet och har sina chefer där, säger rektorsrådet Olle Jansson.
Han har en samordnande funktion och är rektors rådgivare i frågor som rör verksamheten på Gotland samt är ordförande i den rådgivande styrelsen.
– Styrelsen tar fram förslag till rektor och fakulteter och sedan fattas besluten i den ordinarie linjeorganisationen.
Bättre än väntat
Avståndet till beslutsfattarna i Uppsala hanterar man på olika sätt, som videokonferenser och att en del ställföreträdande prefekter finns på plats i Visby. Många prefekter kommer också till Gotland med jämna och relativt frekventa mellanrum.
– Mycket av det man kunde oroa sig för från början om avståndet har fungerat mycket bättre än jag väntade mig.
Hittills har mycket energi gått till att starta de nya utbildningar som ska locka studenter till Visby, en process som i huvudsak ska vara avslutad hösten 2018.
– Nästa utmaning är att i högre grad utveckla forskningen för att få till en långsiktig forskningsstrategi för Campus Gotland, säger Olle Jansson.
”Studenter får inte samma förutsättningar”
Även för studenterna har det varit en omvälvande tid.
– Studentkårens verksamhet har blivit mycket mer omfattande efter samgåendet. Vi skulle behöva mer resurser, säger Robin Lagelius, ordförande för Gotlands studentkår Rindi.
Han påpekar att en komplikation är att fakultets- och de flesta institutionsledningarna är förlagda i Uppsala.
– Det är ganska vanligt att studenter på Gotland upplever att de inte får samma förutsättningar som de i Uppsala. Det kan vara svårare att komma i kontakt med programansvariga och kostsammare att åka på praktik. Och vi har en hel del nya utbildningar som kan ha barnsjukdomar, säger Robin Lagelius.
Men som helhet ser han sammangåendet som en spännande möjlighet.
– Att nästan alla fakulteter och många institutioner finns här skapar en potential för tvärvetenskapliga utbyten som är unik. Studentkåren vill att universitetet profilerar den tvärvetenskapliga miljön som det mest utmärkande med Campus Gotlands varumärke, säger Robin Lagelius.
