Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Många Uppsalastudenter har utrikesfödda föräldrar

Få lärare vid Uppsala universitet är inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar. Men antalet studenter med samma bakgrund är desto fler, enligt ny rapport.
– Resultatet ger mig hopp om att fördelningen kommer att förändras positivt, säger Hooshang Bazrafshan, likavillkorsspecialist vid Uppsala universitet, som tagit fram Mångfaldsrapporten.

12 april, 2017
Jennie Aquilonius

När Hooshang Bazrafshan studerade mångfalden på Uppsala universitet upptäckte han att gruppen inrikesfödd med utrikesfödda föräldrar är i minoritet bland lärare och andra anställda som har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas här att personerna själva eller deras föräldrar är födda utanför Sverige. Men det kanske håller på att förändras. Gruppen är nämligen den största bland de studenter som har utländsk bakgrund.
– Jag blev berörd, det ger hopp om att situationen förändras. Vi har generellt en etnisk segregation i samhället och det handlar många gånger om barn och unga som är födda och uppvuxna i Sverige, säger Hooshang Bazrafshan.

Ser generellt bra ut
Det är andra gången som Uppsala universitet med hjälp av Statistiska centralbyrån tar fram siffror för anställdas och studenters födelsebakgrund. På en övergripande nivå ser det bra ut, enligt Hooshang Bazrafshan. Ungefär var tredje anställd och drygt var fjärde student, inklusive utbytesstudenter, har utländsk bakgrund. När det gäller andelen anställda med utländsk bakgrund ligger Uppsala universitet tre procentenheter högre än genomsnittet för samtliga lärosäten, och sju procentenheter högre än Sveriges befolkning i åldersgruppen 25–64 år.

Men det skiljer sig mycket mellan olika områden. Stödverksamheten vid Uppsala universitet, chefer och administration, har en betydligt lägre andel anställda med utländsk bakgrund, jämfört med kärnverksamheten, där forskare, doktorander och lärare ingår.
Av cheferna har bara 6 procent utländsk bakgrund, medan samma siffra bland doktoranderna är 51 procent. Inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap har hälften av personalen utländsk bakgrund, inom humaniora och samhällsvetenskap är det en dryg fjärdedel.

Många studenter ser inte sig själva i lärarna
Av lärarna har en fjärdedel utländsk bakgrund, det motsvarar fördelningen i den övriga befolkningen. Men många, 41 procent, kommer från EU-länder utanför Norden. För studenterna är det tvärtom, de som är födda i EU-länder utanför Norden är betydligt färre.
– Det gör att vissa grupper av studenter kan se sig själva i lärarna i betydligt högre grad än andra. Forskning visar att mångfald är viktigt för en förvaltnings legitimitet. Universitetet får högre förtroende hos medborgarna om sammansättningen av anställda och studenter återspeglar befolkningen, säger Hooshang Bazrafshan.

Mest underrepresenterade bland både studenter och anställda är personer från Afrika.

”Allvarligt om doktorander lämnar landet”
Hooshang Bazrafshan blev förvånad över att doktorander med svensk bakgrund är underrepresenterade, de har till och med minskat med runt 100 personer jämfört med 2010. Det totala antalet doktorander har ökat med 350 personer, men hela ökningen utgörs av personer med utländsk bakgrund.
– Om de flesta doktorander med utländsk bakgrund lämnar Sverige när de är klara, då kan det här vara allvarligt. Vi behöver de här människorna för att utveckla Sveriges ekonomi, välfärd och liknande. Det verkar inte finnas någon strategi från samhällets sida för att få dem att stanna.

Många studenter från Irak
Den största gruppen utrikesfödda studenter, som bor i Sverige, kommer från Irak – ett land som Sverige har tagit emot många flyktingar från. De finns inom alla vetenskapsområden men de flesta pluggar medicin och farmaci.
– Det är mycket positivt. Det pratas mycket om invandring och nyanlända i samhällsdebatten, och vissa som är mer negativa pratar om kostnader. Men de här personerna har inte bara tagit sig till Sverige, de har kommit in på Uppsala universitet, gör sitt bästa och kommer att ta hand om oss och vårt samhälle i form av läkare, apotekare, sjuksköterskor, politiker och jurister.

Varför tar universitetet fram uppgifter om var anställda och studenter är födda?
– Lärosätet har ett starkt intresse av att bredda rekryteringen och vara inkluderande. Alla oavsett kön, etnicitet, funktionalitet, sexualitet och ålder ska kunna komma hit och prestera sitt bästa. Uppsala universitet har ett program och åtgärdsplaner för lika villor. Då behöver vi veta hur det ser ut, generellt och inom olika befattningsgrupper och verksamhetsområden.

Nu hoppas Hooshang Bazrafshan att universitetet först ska analysera orsakerna till de större skillnader som rapporten visar och sedan vidta åtgärder.

* Med utländsk bakgrund menas utrikes födda personer och inrikes födda personer med två utrikesfödda föräldrar.

** Det handlar om 75 anställda, för vilka SCB inte har kunnat ta fram födelsebakgrund, då de saknade fullständigt personnummer.

Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023