Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Svensk lektor fast i Migrationsverkets byråkrati

Migrationsverkets långa handläggningstider, ett krångligt regelverk och obegripliga rutiner. När filosofilektor Erik Angner skulle återvända till Sverige med sin familj fastnade de i byråkratin. Nu varnar han för att universitet som vill rekrytera utlandssvenskar riskerar problem.

30 mars, 2017
Per-Olof Eliasson
Tomislav Stjepic
Det tog lång tid för Erik Angners amerikanska fru att bli folkbokförd i Sverige. För att inte familjen skulle splittras tvingades hon leva på turistvisum tre månader åt gången medan Migrationsverket handlade ärendet.

Artikeln har uppdaterats med en kommentar från Migrationsverket (längst ner).

En svensk akademiker som forskar och undervisar vid ett utländskt universitet, träffar en partner i landet och efter några år vill ta med familjen hem. Det är ett inte helt ovanligt scenario som inte borde medföra några problem. Men Erik Angners erfarenheter säger något annat.

Han gjorde sin forskarutbildning vid University of Pittsburgh vilket resulterade i två doktorsavhandlingar 2004 och 2005. Sedan arbetade han vid amerikanska universitet tills hans amerikanska fru fick tvillingar och de av familjeskäl ville flytta till Sverige. Han sökte och fick 2016 en tjänst som universitetslektor i filosofi vid Stockholms universitet.

Märkliga turer
Då började krånglet, Erik Angners fru fick inte flytta med resten av familjen: sin svenske man och deras tre barn.
– När man kontaktar Migrationsverket för att höra om sin ansökan hittar man ingen att prata med eller får inga svar. Får man ett svar är det sannolikt fel. Myndigheten följer ofta inte sina egna regler och allt tar hur lång tid som helst. Som enskild är man helt maktlös. Det finns inget sätt att snabba på processen inte ens för den som tillhör de kategorier där verkets egna regler säger att ärendet ska hanteras skyndsamt, säger Erik Angner.

Han ger en rad exempel på märkliga turer. Han skickas mellan Migrationsverkets olika kontor, från Solna till Umeå och tillbaka till Solna igen. Han uppmanas ringa till telefonnummer som är avstängda och hänvisas till handläggare som per e-post två veckor senare meddelar: jag är inte din handläggare.

Till USA för 20-minutersmöte
Nödåtgärden för att inte helt splittra familjen är att hans fru vistas i Sverige med tremånaders turistvisum åt gången. Men trots att hon är i Sverige måste hon åka till Sveriges ambassad i Washington för en obligatorisk 20-minutersintervju. Och när hon ska få sitt beslut om uppehållstillstånd kräver regelverket att hon lämnar landet för att det formella beslutet ska kunna fattas.

Om Erik Angner varit medborgare i ett annat land skulle han ha betraktats som arbetskraftsinvandrare och hans partner hade fått en enklare process. För en svensk medborgare som får jobb i Sverige är det däremot betydligt krångligare. Då måste en utländsk partner söka uppehållstillstånd under kategorin familjeåterförening.
Enligt Migrationsverket hemsida tar den processen för närvarande 13–15 månader.

”Kunde lösts på fem minuter”
Erik Angner påpekar att det naturligtvis finns komplicerade fall.
– Men i vårt fall är det väldigt enkelt: Vi har varit gifta i tio år. Vi har tre gemensamma barn, vi är båda högutbildade och har bott och ägt hus ihop på flera olika adresser i USA. Det hade nog gått att godkänna vårt ärende på fem minuter.

Deras ärende placeras dock i samma kö som tiotusentals andra familjeåterföreningsfall, trots att det finns instruktioner att prioriterade ärenden ska behandlas skyndsamt.
– Prioriterade är de fall som är mycket enkla och de som har särskilt ömmande omständigheter. Problemet är att det inte verkar finnas något sätt att hävda att man borde bli behandlad som ett prioriterat ärende.

Hittade inte brevet
Erik Angner skriver ett brev och hävdar att detta är både ett okomplicerat ärende och ett ömmande fall, med tre små barn som riskerar att skiljas från sin mamma.

Han skickar in brevet via e-post och försöker snabba på processen genom upprepade kontakter med Migrationsverket. Han vänder sig också till personalavdelningen vid Stockholms universitet men inte heller den kan påverka handläggningen.
– Till sist är det uppenbart att ingen ens har öppnat min skrivelse. Efter ett halvår ringer jag återigen och påtalar än en gång mitt yrkande och att vårt ärende inte hanterats skyndsamt. Då blir svaret att man inte hittat något spår av brevet.

Men Erik Angner har tidigare fått ett svar från Migrationsverket att hans mejl kommit fram.
– Nu antyder vi att vi ska JO-anmäla verksamheten för brott mot förvaltningslagen eftersom skrivelsen varit tillgänglig i mer än ett halvår och ännu inte diarieförts.

Sedan dröjer det bara några timmar.
– Då ringer en man från Migrationsverket i Umeå och säger att frågan är klar. Din fru får uppehållstillstånd men först måste hon lämna landet under den tid då beslutet ska fattas.

Men för att Erik Angners fru ska bli folkbokförd i Sverige räcker det inte med en skrivelse från Migrationsverket om permanent uppehållstillstånd utan det behövs också ett plastkort som först skickas till ambassaden i Washington och sedan åter till Migrationsverket i Sverige. Den hanteringen tar sex veckor.
– Processen tog totalt cirka nio månader för oss. Enda skälet till att det löste sig så snabbt var att vi var så aktiva själva. Annars hade det tagit mycket längre tid.

”Chockerande dåligt”
Erik Angner anser att det är chockerande hur dåligt Migrationsverket fungerar. Om han som högutbildad infödd svensk haft sådana svårigheter att forcera byråkratin, hur är det inte för andra sökande?
– De flesta som råkar ut för systemet är väl asylsökande och andra utsatta människor, som inte kan språket och som inte förstår hur systemet fungerar.

Han påpekar att det kan finnas många fler fall som hans inom akademin, och han känner till ytterligare ett fall bara på sin institution.
– Inkompetensen på Migrationsverket svärtar ner det svenska akademiska systemet och är ett jätteproblem för universitet och andra arbetsgivare som rekryterar utomlands, säger han.

”Vet vi har långa handläggningstider”
Migrationsverkets kommunikatör Alexandra Elias kommenterar:
– I dag ligger handläggningstiderna på nästan två år och vi är fullt medvetna om att vi har långa handläggningstider och att det påverkar familjemedlemmarna som väntar på sina nära och kära. Under 2017 tar vi nya krafttag och prioriterar ärenden som rör familjeanknytning samt studie- och arbetstillstånd.

Per-Olof Eliasson
Tomislav Stjepic
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023