En grupp socionomstudenter har nyligen utvärderat de tre terminerna på sin fältbaserade utbildning och deras lektor Therése Wissö har skrivit om sina erfarenheter i Journal of Poverty and Social Justice. De verkar överens: projektet de skapade för ensamkommande ungdomar var ett lyckokast.
– Två tredjedelar av studenterna tyckte att ungdomsprojektet var det bästa under utbildningen. De sa att de lärde sig väldigt mycket och kom in i sättet att tänka kring socialt arbete, säger Therése Wissö.
Projektet var ett svar på ett akut behov.
Det var hösten 2015 och Göteborgs stad hann inte få fram gymnasieplatser till alla ensamkommande ungdomar. De 20 socionomstudenterna på den fältbaserade utbildningen nappade då på förslaget att anordna dagliga aktiviteter för dem.
Frågan om det var lämpligt att ge förstaterminsstudenter ett sådant ansvar diskuterades, men Therése Wissö och hennes kollega var trygga med att det skulle gå bra med stöd av deras egen närvaro och handledning.
Lärde ensamkommande svenska
Två dagar i veckan arrangerade så studenterna aktiviteter med ett 15-tal ensamkommande killar. Deras främsta önskan var att lära sig svenska, så studenterna förberedde glosor att träna på under deras skridskoturer, bullbak och studiebesök.
Parallellt läste studenterna sin kurslitteratur. Examinationerna var i stort sett desamma som tidigare klassers, men i stället för att relatera till fiktiva fall fick studenterna använda sig av sina erfarenheter från ungdomsprogrammet.
– Jag blev positivt överraskad när jag såg att de verkligen knöt an till litteraturen så som vi hade hoppats, säger Therése Wissö.
Utanför boxen
Projektet fortsatte fram till sommaren 2016 då samtliga ungdomar hade fått en gymnasieplats. Socionomutbildningen vid Göteborgs universitet håller nu på att se över hur samarbete med fältet kan bli ännu bättre.
– Flyktingkrisen 2015 satte många system ur spel och det fick oss att tänka utanför boxen. Jag tror att det finns många fler möjligheter till den här typen av samverkan, säger Therése Wissö.
