Stora skillnader mellan studenters villkor

Studentspegeln 2016 visar på stora skillnader i villkoren för olika studentgrupper.
– Här finns det mycket att gräva vidare i för lärosätena, säger Anette Gröjer vid Universitetskanslersämbetet.
Nio av tio studenter är nöjda med sin utbildning, enligt Studentspegeln 2016. Här ser vi studenter på föreläsning vid Umeå universitet.

En stor majoritet av de studenter som svarat på enkätfrågorna, 91 procent, är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning.
– Det är positivt att så många tycker att utbildningen är bra. Det hade jag inte förväntat mig, säger Anette Gröjer, projektledare vid UKÄ.

Hon anser att styrkan med undersökningen är att den ger indikationer på frågor som är angelägna för lärosätena.
– Här finns det mycket att gräva vidare i för att kunna förbättra utbildningarna, säger hon.

Charlotta Tjärdahl, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer, SFS, anser att det viktigaste som kommer fram i undersökningen är de stora skillnaderna mellan olika studenter.
– Vad rapporten framför allt säger är att studenternas villkor skiljer sig så mycket mellan olika utbildningar och olika platser i landet, säger hon.

”Nöjdhet säger inget om kvaliteten”
En öppen fråga är vad undersökningen säger om kvaliteten på utbildningarna.
Samtidigt som de allra flesta studenter uppger att de är nöjda med utbildningen är det betydligt lägre siffror för frågor relaterade till kvalitet.

Bara två tredjedelar upplever att de fått bra stöd av lärarna och sju av tio anser att mängden lärarledd undervisning är tillräcklig.
– Nöjdhet säger inte något om kvaliteten på utbildningen. Man kan vara nöjd, kanske för att man fått godkänt, men sedan kan man ha anmärkningar på kvaliteten. Så det går inte att använda en fråga om hur nöjd man är som mått på utbildningens kvalitet, säger Charlotta Tjärdahl.

Bortfallet i enkäten gör att någon redovisning av svaren per utbildningsområde på lärosätesnivå inte görs. Inte heller har UKÄ gjort någon jämförelse med de två tidigare Studentspeglarna, 2002 och 2007, som hade mycket högre svarsfrekvenser.

Läkarstudenter lägger mycket tid
Enkätsvaren visar mycket stora skillnader i tidsanvändning mellan olika utbildningar. Det gäller både antal undervisningstimmar per vecka och den totala tiden som studenten lägger ner på studier.

Som förväntat lägger studenter till läkare, civilingenjör, högskoleingenjör och vårdpersonal ned mest tid på studierna. Detta är nära sammankopplat med hur många timmar lärarledd undervisning som studenterna får. I topp ligger här praktiktunga utbildningar som läkarprogrammet och vårdutbildningar med civilingenjörsutbildningar och SLU-utbildningar därnäst. Lågt i både antal lärarledda lektioner och total nedlagd tid ligger humaniora, lärarutbildningar och samhällsvetenskap.
– Här finns mycket oklart och ”någon” borde titta närmare på det. Det är en aktuell fråga; vilka krav ställer vi på studenterna, vad gör de under dygnet, hur mycket jobbar de med sina studier? säger Anette Gröjer.

”Trångsynt system”
Charlotta Tjärdahl betonar att skillnaderna inte är fråga om lata studenter utan om hur resurserna fördelas.
– Skillnaderna i tidsanvändning och hur mycket lärarledd undervisning som finns på en kurs avspeglar resursfördelningssystemet och även olika utbildningars status vilket också styr resurstilldelning, säger hon.

”Trångsynt” kallar hon det nuvarande systemet som fördelar resurser utifrån ämnesområde och inte efter pedagogiska behov. Läkarstudenter har i genomsnitt 25 timmar lärarledd undervisning per vecka medan studenter inom humaniora och teologi i genomsnitt har åtta timmar. Hälften av studenterna har rapporterat färre än tio timmar lärarledd undervisning per vecka.
– Självstudier kan aldrig få vara huvuddelen av studierna. Det finns stöd inom utbildningsvetenskapen för just vikten av handledning och stöd kopplat till självstudier. SFS anser att handledning och stöd krävs för att studenter ska kunna utveckla det analytiska och kritiska tänkande som högre utbildning kräver, säger Charlotta Tjärdahl.

”Borde samarbeta”
I studenternas totala bedömning av lärosätena är skillnaderna mycket stora, framför allt i andelen som bedömer sitt lärosäte som mycket bra.
Störst andel studenter som anser att deras lärosäte är mycket bra finns på civilingenjörsutbildningar, 53 procent, följt av läkarstudenter, 52 procent. I botten ligger lärarutbildningar där 21 procent anser att de går på ett mycket bra lärosäte.
– Om man tänker på resurstilldelningssystemet och kopplar samman det med utbildningarnas sociala status så ger sig svaret självt varför siffrorna ser ut så här, kommenterar Charlotta Tjärdahl.

Hon hävdar också att undersökningen visar den stora potential som finns bland studenter att bedöma olika aspekter på utbildningar.
– Den här ger vid handen att lärosätena i högre utsträckning borde samarbeta med studenterna för att förbättra utbildningarnas kvalitet, säger hon.


Kategorier: Artiklar, Kvalitet, Student, Utbildning