Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Brister i hantering av uppehållstillstånd hotar universitetens konkurrenskraft

Brister i Migrationsverkets hantering av uppehållstillstånd försämrar den psykosociala arbetsmiljön och universitetens konkurrenskraft. I förlängningen påverkas Sveriges rykte utomlands. Det visar ett pm från Göteborgs universitet.

2 mars, 2017
Per-Olof Eliasson

Universitetet har genomfört en enkätstudie om hur problem med uppehållstillstånd påverkar studenter, doktorander och andra anställda. Framför allt de långa ledtiderna vid förlängning av uppehållstillstånd är bekymmersamma.
Flertalet som svarat på enkäten uppger att de fått vänta minst fyra månader på nytt uppehållstillstånd men många beskriver väntetider upp till åtta månader.
– Undersökningen visar på ett systemfel. Å ena sidan ska vi attrahera internationella talanger. Å andra sidan finns byråkratiska hinder för mobilitet, sager Hans Abelius, chef för International Centre vid Göteborgs universitet.

Den omedelbara konsekvensen för de som väntar på förnyat uppehållstillstånd är att de inte kan resa ut och komma tillbaka till Sverige. Doktorander och gästforskare kan exempelvis inte delta i konferenser och andra aktiviteter utomlands.

Försämrar universitetens konkurrenskraft
Inte heller kan forskare och studenter resa hem och hälsa på släkt och vänner under ledigheter vilket enligt pm:et påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Dessutom menar flera som svarat på enkäten att de långa ledtiderna försämrar universitetets konkurrenskraft i internationella sammanhang och försvårar svenska lärosätens möjlighet att rekrytera internationellt.
– Väntetiderna får menlig verkan för de sökande, men också för vår ambition att rekrytera internationellt genom att vi inte kan hålla vad vi lovat när det gäller mottagande, säger Hans Abelius.

Sammantaget kan det här påverka Sverige rykte utomlands menar man i pm:et.
Förutom de långa ledtiderna är Migrationsverkets bemötande en orsak till frustration. Handläggare vid universitetet vittnar om brist på återkoppling, inga svar trots påstötningar, otydliga besked och svårigheter att komma fram på telefon.
En tredjedel av de som svarat på enkäten är missnöjda med bemötandet. Många känner sig ovälkomna i Sverige och flera känner sig orättvist behandlade och diskriminerade.
– Att bemötandet inte alltid är bra är väl en konsekvens av det enorma tryck som finns på Migrationsverket, de gör säkert så gott de kan men i den enskilda individens perspektiv blir det väldigt problematiskt, säger Hans Abelius.

Andra problem som kommer fram i enkäten är otydlighet om vilka dokument som krävs, kraftiga förseningar i processen vid kompletteringar av ansökningarna, olika bedömningar och skiftande besked beroende på handläggare vid Migrationsverket.
Dessutom tar enkäten upp problem med långsam hantering vid svenska ambassader.
– Det viktiga är att det finns både ett individperspektiv, som handlar om den enskilde forskarens eller studentens problem, och ett strukturellt perspektiv, vad Sverige vill åstadkomma som kunskapsnation. Vill vi få hit internationella krafter måste handläggningen av basala saker, som uppehållstillstånd, fungera på ett bra sätt, säger Hans Abelius.

Föreslår åtgärder
I pm:et förespråkar Göteborgs universitet att de problem som framkommit tas på stort allvar och föreslår en rad åtgärder:

  1. Utreda möjligheten att ge mastersstudenter och doktorander uppehållstillstånd för hela studieperioden.
  2. Se över regelverket för förlängning av uppehållstillstånd för utländska studenter och anställda inom akademin.
  3. Förbättra kommunikationen mellan Migrationsverket och sökande av uppehållstillstånd.
  4. Öka samverkan mellan Migrationsverket och andra myndigheter som Skatteverket för att underlätta individers integrering i samhället.

– Göteborgs universitets undersökning ger en bra bild av de utmaningar som vi har, säger Tina Murray, internationell strateg vid KTH.

Hon berättar att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tillsammans med Migrationsverket bildat en arbetsgrupp för att komma tillrätta med problemen. Tina Murray är SUHF:s representant i arbetsgruppen där det också finns representanter för Migrationsverket, Universitets- och högskolerådet och Svenska institutet.
– Vi försöker identifiera propparna i systemet och vad kan vi göra åt dem. Det handlar dels om kommunikation mellan lärosäten och Migrationsverket, dels om Migrationsverkets interna regelverk och även om lagar och förordningar. Jag vill poängtera att det är bra arbetsklimat i gruppen, men det finns tyvärr inga snabba lösningar, säger Tina Murrray.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023