En ny statistisk analys från UKÄ visar hur avhoppen från lärarutbildningarna ser ut.
– Den goda nyheten är att det inte är de mest ambitiösa studenterna som hoppar av, som det ibland framförts i debatten. Hade det varit på det sättet skulle det ha varit mycket allvarligt, det skulle ha varit ett tecken på undermåliga utbildningar, säger Fredrik Svensson.
Men den statistiska analysen visar att det är studenter med låga betyg från gymnasiet som hoppar av.
– Till ämneslärarutbildningarna antas många studenter med relativt låga gymnasiebetyg. I den allra lägsta betygskategorin hoppar över 50 procent av inom ett år. Då kan man fråga sig om de har tillräckligt goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Det här är inte något som gäller bara lärarutbildningar utan alla utbildningar med lågt söktryck.
– Tidigare krävde vi i Sverige vid antagningen till lärarutbildningar en medelprestation från gymnasiet, en trea i vissa ämnen. I dag krävs det ett E som är det lägsta godkända betyget, av fem godkända betyg. Det krävs alltså lägre förkunskaper nu än det gjorde tidigare.
Fredrik Svensson påpekar att både Norge och Danmark nyligen har höjt kraven för antagning till lärarutbildningar till att motsvara medelbetyg från gymnasiet.
Dilemma
Men han menar att det finns en inbyggd motsättning mellan att bredda lärarutbildningen och att höja kvaliteten.
– Om man ställde krav på medelbetyg från gymnasiet skulle en stor del av de sökande till lärarutbildningarna inte komma in. Däremot skulle genomströmningen öka.
Men man måste skilja på olika lärarutbildningar.
– Det är ämneslärarutbildningen som sticker ut. Där har de svagare studenterna mycket stora problem att ta sig igenom utbildningen.
Vid förskollärarutbildningen verkar däremot studenter med svaga förkunskaper ha betydligt lättare att ta sig igenom. Där skulle inte skärpta behörighetskrav betyda så mycket för genomströmningen, utan skulle bara innebära att färre kom in på utbildningen. Utbildningarna till grundskollärare ligger någonstans mittemellan.
Generellt verkar vissa utbildningar vara lätta att klara även med låga betyg från gymnasiet, medan andra är svårare. Rapporten visar att många studenter med låga betyg från gymnasiet inte klarar av civilingenjörs- och ämneslärarutbildningar. Däremot klarar studenter med låga betyg från gymnasiet av utbildningar till förskollärare och sjuksköterska.
– Exakt vad resultatet betyder får man nog låta vara en öppen fråga. Den förklaring som ligger närmast till hands är att vissa utbildningar är mer krävande. Har du inte goda förkunskaper kommer du inte att klara av dem. En alternativ förklaring är att på vissa utbildningar har man mer schemalagd tid och ger bättre stöd till studenter som får problem.
En typisk student vid de undersökta utbildningarna tar ungefär 50 högskolepoäng per termin, oavsett studieinriktning.
– Den typiska studenten på en civilingenjörsutbildning har mellan 17 och 19 i medelbetyg från gymnasiet. Den typiske lärarstudenten har mellan 13 och 15 i medelbetyg, men båda tar runt 50 poäng per läsår. En hypotes är att utbildningarna anpassar sig till den typiska studentens förkunskaper.
Det innebär att om de med sämst förkunskaper inte kom skulle den typiske studenten få bättre förkunskaper och kraven skulle kunna höjas på utbildningarna.
Grundläggande fråga
– Vi tror att analysens resultat är viktiga, de visar att studenter med svaga kunskaper inte klarar av vissa utbildningar fastän de är behöriga. Man kan inte diskutera kvalitet i utbildningen utan att diskutera de ingångsvärden som studenterna har.
Fredrik Svensson vill peka på en grundläggande fråga: vad är tillräckliga förkunskaper för att tillgodogöra sig högre utbildning? Det gäller lika mycket civilingenjörsutbildning som ämneslärarutbildning.
– Något har hänt med betygssystemet som lett till en gradvis förskjutning neråt av vad som krävs för att bli behörig till högskolan. Den frågan måste man ta tag i.
Det finns också ett individuellt perspektiv.
– Om man kräver för lite i förkunskaper i förhållande till de krav som ställs under utbildningen kan följden bli en personlig tragedi för den student som antas till utbildning hen inte har förutsättningar att klara av. Det är en viktig fråga för högre utbildning i allmänhet, säger Fredrik Svensson.
Problemet är aktuellt för utbildningar med lågt söktryck där stora grupper av studenter med låga gymnasiebetyg antas.
– Det här måste högskolan hantera, antingen måste man bli bättre på att få igenom de här studenterna, och satsa mer resurser på det. Eller ställa högre betygskrav för behörighet, säger Fredrik Svensson.
Ministern reagerar
I en intervju i Svenska Dagbladet med anledning av rapporten öppnar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, för högre behörighetskrav till ämneslärarutbildningen. Hon hänvisar också till försök med lämplighetsbedömningar av sökande till lärarutbildningar vid Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet.
Både UKÄ:s rapport och försöken med lämplighetstest kan bilda underlag för en förändring av behörighetskraven till lärarutbildningar, uppger ministern.
