Högerpopulismen ett hot mot akademin

Donald Trumps valseger har fått högerpopulister över stora delar av världen att vädra morgonluft för hat mot vetenskap, öppenhet, internationalism och liberala värderingar.

I dagarna svärs Donald Trump in som amerikansk president och blir världens mäktigaste man. Reaktionerna från den amerikanska akademin efter valvinsten har främst kunnat sammanfattas med ordet chock.
I kommentarerna till valsegern har vi sett både skadeglädje och självrannsakan på grund av att få inom akademin såg att valvinsten var på väg.

Trumps seger har i sig blivit ett argument mot en förmodat instängd akademisk värld. Åtskilliga skribenter hävdar att amerikanska akademiker lever i en liberal bubbla där de saknar kontakt med halva väljarkåren.
Bristen på ideologisk mångfald på campus hålls fram som ett problem. Det talas om behov att inom akademin vara mer tolerant mot konservativa för att komma ur den liberala bubblan. Och konservativa organisationer pekar ut universitetslärare som enligt dem ägnar sig åt vänsterpropaganda, som på webbsajten Professor Watchlist.

Andra debattörer menar att akademin inte togs mer på sängen än andra bedömare utan betonar risken med den våg av antiintellektualism som Trump rider på. Att han med stolthet nonchalerar fakta och ogenerat ljuger betraktar de som ett hot mot det intellektuella klimatet.
American Association of University Professors, AAUP, menar till och med i ett uttalande att ”många fruktar att valet av Trump hotar några av de centrala institutionerna i vår demokrati och att det kan vara det största hotet mot den akademiska friheten sedan McCarthytiden”.

Donald Trumps inställning till vetenskap är beryktad, väl känd är hans misstro mot klimatforskningen, där han hävdat att den globala uppvärmningen skapats av och för kineserna för att skada amerikanska industrins konkurrenskraft.
Trump verkar anse att vetenskapen är ett politiskt verktyg för eliten och fakta från forskning är något man bara kan vifta bort om resultaten inte passar ens syften.
Vad han anser om akademiker är också tydligt. Vid ett tal under valkampanjen sa han bland annat att ”under de senaste decennierna har politisk korrekthet förändrat våra institutioner för högre utbildning från att främja en livlig debatt till att bli platser med extrem censur”.
”Vi kommer att göra slut på den politiska korrektheten i högre utbildning och främja fri och respektfull dialog”, lade han till.

Vad Donald Trump och hans regering tänker föra för politik när det gäller högre utbildning och forskning har man bara indicier till. Men med en administration full av motståndare till forskning om klimatförändringar, miljöåtgärder, aborter, evolutionen och fackföreningar är det svårt att tro att det blir något annat än en djupt konservativ agenda.

Den utsedda utbildningsministern Betsy DeVos är kristen fundamentalist och kreationist, hon kommer från en stormrik familj vars donationer byggt upp den kristna högern i USA. DeVos är en stark förespråkare för privatisering av skolsystemet, fria skolval och skolpeng.
I fråga om högre utbildning är ledtrådarna färre vad hon tänker sig få utfört. Bedömare tror dock att hon kommer att vara starkt positiv till vinstdrivande college och att hon i fördelningen av federala medel kommer att gynna privata och religiösa lärosäten på bekostnad av offentliga.

Vad som är säkert är att vi kan förvänta oss många kontroverser, som att 1 200 juridiklärare protesterat mot Trumps utnämning av Jeff Sessions till justitieminister på grund av hans rasistiska uttalanden.
Och på samma sätt som Trump angriper journalister som misshagar honom kommer han troligen att försöka misskreditera akademiker som går emot hans åsikter och intressen.

I ett längre perspektiv kan man ha farhågor att republikanska partiet under Trumps inflytande kan utvecklas till ett fullfjädrat högerpopulistiskt parti och att extremhögern i USA kan få luft under vingarna för att angripa akademisk frihet.
Och vi ser redan tydliga tecken på att småtrumpar över hela världen anar nya möjligheter för faktaresistens och angrepp på etablerad vetenskap. Så rapporterades ju nyligen att sverigedemokraten Martin Kinnunen vill att anslaget till SMHI ska sänkas med elva miljoner kronor eftersom SMHI ägnar sig åt ”tendentiös opinionsbildning” om klimatförändringarna.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se


Kategorier: Krönikor, Per-Olof Eliasson, Akademisk frihet, Forskning, Politik, Utland
Per-Olof Eliasson, journalist och nyhetskrönikör på universitetslararen.se