Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademin ska göra mer för landsbygden

Universitet och högskolor bör få i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet. Det framgår av Landsbygdskommitténs slutbetänkande.

19 januari, 2017
MarieLouise Samuelsson

Utbildningarna ska göras ”mer relevanta för den lokala arbetsmarknaden” genom att en ny indikator införs i den årliga resursfördelningen. Universitets- och högskolerådet, UHR, får en ny instruktion; att i sitt arbete beakta landsbygdens förutsättningar och behov utifrån de landsbygdspolitiska målen.

Detta alltså enligt Landsbygdskommitténs slutbetänkande (SOU 2017:1) som nyligen presenterats. Kommittén är parlamentarisk, samtliga riksdagspartier är alltså eniga om att lärosätena ska ha en aktiv roll i landsbygdspolitiken och att högre utbildning får en ”tillgänglighetsdimension”. Kommittén menar nämligen att universitet och högskolor i dag inte gör tillräckligt för landsbygden och landsbygdens företag.

Bland annat är det ”kommitténs bedömning att lärosätena i dag inte förmår att utveckla sina utbildningstjänster och verksamheter, så att dessa i tillräcklig utsträckning svarar mot behoven av kvalificerad arbetskraft i landsbygderna”.

Öka tillgängligheten på fler platser
Riksdagspartierna i kommittén är ”medvetna om att det finns många fördelar med att samla den högre utbildningen vid traditionellt campus för att skapa goda forskningsmiljöer och stordriftsfördelar”.

Men traditionella campus passar inte ihop med de nya landsbygdspolitiska målen att öka tillgängligheten till högre utbildning på flera platser än i dag, vilket i sin tur är tänkt att leda till rekrytering av nya studentgrupper och underlätta samverkan med näringslivet ”i hela landet”.

Att ”binda samman den högre utbildningen med landsbygdernas behov” leder, enligt kommittén, till att företagens och offentliga sektorns förutsättningar att klara kompetensförsörjningen (på landsbygden) förbättras väsentligt.

Vill decentralisera utbildning
Det är kommitténs ”bestämda uppfattning att kompetensförsörjningen i landsbygderna inte löses enbart genom att öka antalet studieplatser vid universitet- och högskolor”. Därför vill man se omfördelning ”från campusbaserade studier till mer decentraliserad undervisning”. Flera ”utbildningscentra för högre utbildning” bör skapas för att ändra på att att universitet och högskolor i dag ”alltför enkelt kan avstå från att erbjuda decentraliserad högre utbildning genom att enbart ta hänsyn till den egna verksamheten och strategierna för det egna lärosätet”.

Den högre utbildningens samverkan med kommunerna behöver ”formaliseras” så att universitet och högskolor (genom utbildningscentra) erbjuder utbildningar i kommuner med långa avstånd till ett lärosäte. Lärosätenas kostnader för investeringar och teknik ska täckas inom befintliga anslag.

Landsbygdskommittén har i sin utredning prioriterat analys av och förslag för högre utbildning ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dock kan man notera att ingen av de riksdagsledamöter som ingått i kommittén kommer från utbildningsutskottet. I stället är det ledamöter från bland annat miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023