Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Sverige tappar i utbildningsnivå

Utbildningsnivån i Sverige är i internationell jämförelse bra men inte exceptionell. – Det är inte så att Sverige ligger illa till, men vi låg bättre till förut, säger Marie Kahlroth vid UKÄ.

12 januari, 2017
Per-Olof Eliasson

Jämförelsen mellan olika länder kompliceras av att en rad olika mått används för att mäta utbildningsnivå och av att utbildningssystemen skiljer sig mycket åt.
– UKÄ försöker med sina analyser tydliggöra och belysa skillnaderna i statistiken, säger Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ.

Om vi börjar med en jämförelse rakt av på andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning så ligger Sverige i mitten av den övre halvan bland OECD-länderna med 43 procent av de yngre och 29 procent av de äldre som har eftergymnasial utbildning.
Men om man tittar på andelen med lite längre utbildningar, minst tre års högskoleutbildning, halkar Sverige ned till knappt över genomsnittet för OECD, 34 procent för 25–34-åringar jämfört med genomsnittet 30 procent. Anledningen är att det svenska högskolesystemet är öppet och att många studerar i Sverige utan att ta ut examen.

Kvinnor har högre utbildningsnivå
Kvinnor stormar globalt fram på utbildningsområdet; när utbildningssystemen byggs ut har kvinnor generellt dragit fördel av det. Kvinnornas utbildningsnivå har därför generellt höjts mer än männen, kvinnor har nu totalt bland OECD-länder högre utbildningsnivå än männen, 36 procent för kvinnor mot 31 procent för män.

I Sverige är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå betydligt större än genomsnittet. 45 procent av kvinnorna har minst tvåårig eftergymnasial utbildning, men bara 33 procent av männen. Ofta brukar man förklara orsaken till skillnaden med att många kvinnoyrken i Sverige är legitimationsyrken, men det räcker inte som förklaring anser Marie Kahlroth.
– I Sverige börjar fler kvinnor på utbildningar till yrken som varit mansdominerade, men på kvinnodominerade utbildningar börjar det inte fler män, säger hon.

Jämför man utbildningsnivåer globalt över tid så sker det stora omfördelningar mellan länder.
– Fler länder har byggt ut sin högskoleutbildning och då händer det saker med rangordningen. När man ser stora skillnader mellan den yngre delen av befolkningen och den lite äldre delen beror det på att man byggt ut högskolan ganska sent, till exempel i Irland och Sydkorea. Litauen bygger ut kraftigt, likaså Slovakien och Polen, så det kommer att bli fler förskjutningar, säger Marie Kahlroth.

Det land som har ökat allra mest är Sydkorea där 66 procent av de yngre har eftergymnasial utbildning, mot bara 14 procent av de äldre.
Andra länder, som Sverige, ligger ganska stabilt i andel högskoleutbildade.
– Det beror på att högskolan redan tidigare varit väl utbyggd och sedan har man inte fortsatt att bygga ut den.

Sverige har höga kostnader
När det gäller FoU-investeringar totalt som procent av BNP ligger Sverige, Finland och Danmark i topp med över tre procent av BNP. Även när det gäller kostnaderna för högre utbildning och forskning vid lärosätena ligger Sverige högt.
Eftersom en stor del av Sveriges forskning bedrivs inom högskolan blir lärosätenas totala utgifter per student bland de högsta i världen. Sverige och Schweiz är för övrigt de enda länder i OECD där lärosätenas utgifter för forskning överstiger 50 procent av de totala utgifterna.
– Vi satsar ju i ett internationellt perspektiv mycket pengar på högskolan, men eftersom mycket av det går till forskning, betyder det att utbildningskostnaden per student inte blir så hög. Om vi tittar på utgifterna enbart för utbildningsdelen, hur mycket varje student kostar, ligger vi inte alls högt, säger Marie Kahlroth.

Sveriges utgifter för utbildning och forskning inom högskolan är som bekant till mycket stor del bekostad med offentliga medel. Den lilla andelen privata medel går till forskningsfinansiering.

Om vi i stället ser på de offentliga utgifterna för utbildning och forskning inom högskolan i förhållande till BNP ligger Sverige högt tillsammans med de andra nordiska länderna. Men räknar man även med privata medel så halkar Sverige en bra bit ned.
Då ligger USA i topp med bland andra Sydkorea strax efter. I båda länderna är en stor del av den högre utbildningen bekostad med privata medel, alltså terminsavgifter som betalas av hushållen.
Men i övrigt skiljer sig länderna mycket åt.

I USA är kostnaden per student högst i OECD, vilket innebär att USA har lägre utbildningsnivå hos befolkningen än vad som kunde förväntas av utgifterna för högre utbildning.
I Sydkorea är däremot kostnaden per student låg. Det innebär att Sydkorea satsar på massutbildning till låg kostnad per student, vilket är förklaringen till den höga andelen unga med eftergymnasial utbildning.

Noteras kan att Sverige och de andra nordiska länderna skiljer sig ut sig när det gäller terminsavgifter. Bland OECD-länderna är det bara här i Norden som högre utbildning är helt avgiftsfri för inhemska studenter.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023