Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Jämställdhetsarbete angriper självbilden

”Var är den feministiska forskningspolitiken?” undrade Kvinnliga akademikers förening och Sveriges kvinnolobby på ett seminarium på ABF i Stockholm 30 november.

22 december, 2016
Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Agnes Wold, professor vid Göteborgs universitet, och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, var två av de medverkande i seminariet om feministisk forskningspolitik.

På seminariet kritiserade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, de senaste 15 årens forskningspolitik med strategiska forskningsområden och excellenssatsningar, som hon menar har lett till att män får mycket mer pengar.
– Hade man delat ut forskningsmedel på vanligt sätt hade kvinnor fått 1,5 miljarder mer. Men det är värre än så. I det här djävulssystemet ingår att den som får excellens­bidrag också ska få en så kallad motfinansiering som deras lärosäte ska skrapa ihop, sade Agnes Wold.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, svarade att de strategiska forskningsområdena blir kvar, men att krav ställs på ökad jämställdhet.
I forskningspropositionen fastställde regeringen ett nationellt mål, senast 2030 ska hälften av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor.

Carl Jacobsson, samordnare för jämställdhet på Vetenskapsrådet, tyckte att målet är mesigt.
–  Vad händer om ett lärosäte inte når målet? Vad gör du då? frågade han ministern.

Bonus eller avdrag?
Helene Hellmark Knutsson sade att hon har diskuterat en jämställdhetsbonus med sin expertgrupp. Den tyckte dock att ett avdrag skulle vara bättre.
– Det kan vara motiverat, men vi har inte lagt något skarpt förslag än. Mjukare styrning där man ger ett uppdrag, följer upp och redovisar resultatet kan ha kraftiga styrningseffekter eftersom lärosäten inte vill komma ut dåligt.

Carl Tham (S), tidigare utbildningsminister, berättade om Thamprofessurerna, ett positivt diskrimineringsprogram från 1995 som väckte starkt motstånd.
– Det här drabbar själva den akademiska självbilden; att utnämningar av professorer och forskningsanslagens fördelning är ett resultat av en objektiv vetenskaplig process.

Helene Hellmark Knutsson menar att motståndet finns kvar och håller med om att det beror på att den akademiska självbilden angrips.
– Det vi säger är att ni går inte efter strikt meritokrati utan det ni gör är att gynna era egna.

Jennie Aquilonius
Jennie Aquilonius
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023