På atollen S:t Brandon 40 mil norr om Mauritius utanför Afrikas kust finns ingen bofast befolkning. Ändå finns där mer skräp, mest plast, än på befolkade öar som Henrik Kylin också undersökt.
– Det är slående att antalet människor som bor i närområdet inte har så stor betydelse, utan det är långväga transporter med strömmarna över havet som spelar roll, säger han.
Innebörden är att det finns avfall överallt i havet, även där det inte finns några människor.
– Ja, jag har ägnat lång tid på isbrytare med att leta skräp i Arktis och det finns precis överallt.
All plast som finns i våra hav har stor inverkan på jordens olika ekosystem.
– Förutom att djur fastnar i rep och förlorade fiskredskap och dör, är på en del håll den främsta dödsorsaken för sjöfåglar att de har magen full av plast och svälter ihjäl. Nästa steg i problematiken är mikroskopiska plastartiklar som ställer till samma problem för plankton och fiskar. På vissa ställen i haven lär det finnas mer plast än plankton.
Plast sprids långa sträckor
Dessutom har plasten miljögifter bundna till sig som kan spridas långa sträckor och ansamlas på vissa öar i tropikerna.
– Vi har kunnat se på varumärken och etiketter att det mesta av skräpet på S:t Brandons stränder verkar komma från Indonesien och Malaysia, tvärs över Indiska oceanen.
Henrik Kylin betonar att det behövs betydligt mer kunskap.
– Hur och varifrån plasten i världshaven kommer är okänt och det måste vi undersöka. Nu har vi ett projekt där vi ska titta på plastpartiklar som kommer ut från floden Ganges.
Frågan är om det går att göra något åt skräpet.
– De stora åtgärderna är att minska plastanvändningen och förbättra sophanteringen, säger Henrik Kylin.
