Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Professor fann tusentals flip-flops i Indiska oceanen

Jakten på hur skräp sprids har fört Linköpingsprofessor Henrik Kylin till de mest avlägsna platser. Bland annat har han och hans kollegor beräknat att det flutit iland 11 500 flip-flops på en isolerad atoll i Indiska oceanen.

20 december, 2016
Per-Olof Eliasson
Det mesta av skräpet på atollen S:t Brandons stränder tycks ha färdats tvärs över Indiska oceanen. Till höger syns Henrik Kylin.

På atollen S:t Brandon 40 mil norr om Mauritius utanför Afrikas kust finns ingen bofast befolkning. Ändå finns där mer skräp, mest plast, än på befolkade öar som Henrik Kylin också undersökt.
– Det är slående att antalet män­niskor som bor i närområdet inte har så stor betydelse, utan det är långväga transporter med strömmarna över havet som spelar roll, säger han.

Innebörden är att det finns avfall överallt i havet, även där det inte finns några människor.
– Ja, jag har ägnat lång tid på isbrytare med att leta skräp i Arktis och det finns precis överallt.
All plast som finns i våra hav har stor inverkan på jordens olika eko­system.
– Förutom att djur fastnar i rep och förlorade fiskredskap och dör, är på en del håll den främsta dödsorsaken för sjöfåglar att de har magen full av plast och svälter ihjäl. Nästa steg i problematiken är mikroskopiska plast­artiklar som ställer till samma problem för plankton och fiskar. På vissa ställen i haven lär det finnas mer plast än plankton.

Plast sprids långa sträckor
Dessutom har plasten miljögifter bundna till sig som kan spridas långa sträckor och ansamlas på vissa öar i tropikerna.
– Vi har kunnat se på varumärken och etiketter att det mesta av skräpet på S:t Brandons stränder verkar komma från Indonesien och Malaysia, tvärs över Indiska oceanen.

Henrik Kylin betonar att det behövs betydligt mer kunskap.
– Hur och varifrån plasten i världshaven kommer är okänt och det måste vi undersöka. Nu har vi ett projekt där vi ska titta på plastpartiklar som kommer ut från floden Ganges.
Frågan är om det går att göra något åt skräpet.
– De stora åtgärderna är att minska plastanvändningen och förbättra sophanteringen, säger Henrik Kylin.

Per-Olof Eliasson

Henrik Kylin disputerade 1994 i miljö­kemi vid Stockholms universitet med en avhandling om hur man kan spåra miljö­gifter i tallbarr. Han fortsatte som forskare vid SLU där han befordrades till professor 2007. Sedan 2011 är han professor på Tema Miljö­förändring vid Linköpings universitet.
Han är även ny krönikör på Universitetsläraren. Läs hans första krönika Vetenskaplig stolle felbedömde farmor.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023